Miss Mikkus

31 dagar

2009-09-30T23:43:00.010+01:00

Sötbebisar, busbebisar, duktiga bebisar. Alla går nu på lådan, alla äter riktig mat, alla är jättebusiga och när 8 kattungar med oklippta klor klättrar på mej så känns det...mycket
Så idag blev det kloklippning. 72 klor blev klippta och de resterande 72 tänkte jag klippa i morgon. Och eftersom klockan just nu är 00.49 så tänte jag inte skriva mer än så här. Här kommer några bilder istället. Först är det Fröken Fräken. Störst av tjejerna och näst störst i kullen.

Fats Domino störst av dom alla och han gör verkligen skäl för sitt namn. En riktig Fats är hanFreda Staire, fd Fred Astaire innan vi visste att hon var en tjej. Minst i kullen, men kommer starkt nu

Flower-Power, vår lilla spillevink. Ett riktigt bustroll som älskar att klättra högst av alla. Och

därmed är hon också svårast att fota. Men ibland blir även hon trött och lägger sig ner.

Foxy Brown, en riktig sötnos som väldigt gärna sitter i knät på mej. Piper som bara den innan hon kommit upp i famnen.

Frankie Boy, den coole och snälle killen. Lille filosofen i gänget. En riktig raring Flashdance, tjejen som provar på att leka med alla bollar.

Freddie Mercury, också en lugn kille som inte märks så mycket
Så godnatt alla som tittar in här

Är Fred Astaire en tjej?

2009-09-14T19:22:00.014+01:00

Att Fred Astaire är en pojke det hörs ju på namnet. Men nu har jag då hamnat i den där frågan igen. Är han verkligen en han eller är han en hon? När han föddes var Fred pytteliten jämfört med de andra i kullen och det var lite svårt att se hur han såg ut under svansen. Men i förhållande till sin storlek och att det fanns hår mellan hålen och att nedre hålet såg ut som en prick, gjorde att jag bestämde mej för att han var en han. Sen har jag tittat mer och mer under svansen på honom och senaste 5-6 dagarna har jag blivit mer och mer övertygad om att han är en hon. Tog ett förstorningsglas i dag för att försöka se bättre. Men inte sjutton såg jag nå bättre av det.

Han får fortsätta att heta Fred tills jag är tvärsäker om han är en han eller hon. Jobbigt att ändra en gång till, om han nu trots allt skulle vara en han, när man väl bytt namn och annat som följer med.

Men vad ska hon i så fall heta då? Jag har inget namn som passar honom som tjej. Måste börja söka i de gamla böckerna efter nåt passande till en svartsmoke tjej.

Men söt är han/hon så in i bängen, detta lilla charmtroll och envis som bara den. Han lyckas alltid raffa åt sig tuttarna när det är matdags och väger nu över 200 gram.

I lördags var Banditen och jag på utställning i Gävle. Banditen fortsätter att utvecklas i rätt riktning och man förstår det bättre själv när man kommer till en utställning och får en så fin bedömning av en av de strängaste domarna, som i alla fall jag tycker att hon är.

Puzzle-Malin kom upp ett par timmar och höll mej sällskap och hon tog några fina bilder på min älsklingspojk.

Killen blev bästa hane i gruppen! WOW så glad jag blev! Min lille Banditenpojk!Banditen och Barbros son Eagle Eye var också där. Han har blivit en stor, härlig och väldigt läcker kille. Nu vid 8,5 månad väger han 5 kilo. Och det kändes verkligen på honom. Men tyvärr får han nerslag på färgen och placeras sist varje gång han är på utställning. Han är ljus i botten av pälsen, men det är inte silver. Och ingen kan säga vad han har för färg. Jag börjar mer och mer luta åt att han kanske är blå? Mycket märkligt. Här på bild tillsammans med en stolt matte Åsa. För övrigt får han superbedömningar av domarna. Och det är han verkligen värd. Vi får se vad tiden gör åt hans färg. Om det blir nån ordning nån gång på den.

Nu blir det avslut på bloggandet för idag för nu väntar mamma Diva på sin mat igen. Det är krävande att vara 8-barnsmor.

Nu börjar dom öppna ögonen

2009-09-04T16:46:00.017+01:00

I går kväll började jag se små blänk i ögonen på några av kattungarna. Det öppnar sig en helt ny dimension när ögonen kommer på kattungarna. Helt obeskrivligt underbart!

Jag började skriva upp vilka som börjat öppna. Men vad katten, dom är så många och jag har fortfarande svårt att hålla isär några av dom. Så jag kom till fyra, sen upptäcker man att det är samma katt man tagit upp igen.

Samma när dom ska vägas. Ibland blir det samma katt 2 gånger och så får man väga om vissa igen och visst jag hade gjort fel så klart. I dag är det Fats Domino som leder viktligan med sina 176 gram. Minstingen Fred är uppe i 121 gram. Inte mycket för en 6 dagars kisse, men en rejäl viktökning från hans start på 71 gram.

Men jisses så granna dom är i den här kullen. Allihop!!

Lilla Fröken Fräken är inte så liten längre. Hon hör till de största i gänget. Hon har börjat visa lite, lite av ögonen idag. Söt och bastant tjej.

Fats Domino, den störste, på väg att visa ögonen. Snygging!

Fats i profil

Sen kommer charmknutten nummer ett. Frankie Boy med en hands up!Han är så go, så go. Här i profil. Flower-Power är inte så lätt att fota. Mamma Diva är mest rädd om henne och låter mej inte ha henne så många sekunder i taget.Flower i profil också.

Freddie Mercury blev lite suddig idag. Sprattelgubbe.

Å så Freddie i profil också

Fred är en riktig goding. Han kämpar och slåss för bästa tutten och det är där han ligger för det mesta. Med en viss hjälp från matte förstås. Bortskämd!En profilbild också på mattes sötnisse. Foxy Brown var den jag först såg ögonblänk på. En otroligt flashig tjej med sina vita fläckar på ryggen och dessutom en av de större i kullen.

Foxy i profil

Å så avslutar vi med en bild på Flashdance som inte ville ställa upp på bild i dag.I morgon är det dags för 1-veckorsbilder. Kunde inte låta bli att fota lite idag ändå. Solen tittade fram en liten stund och då är det bara att vara snabb med kameran.

Få se vad vi har för väder och ljus i morgon. Blir det helt mulet så blir det nog inga nya bilder. Jag får inte ta bebisarna så långt från boet för mamma Diva, utan måste hålla till i innersta hörnet av rummet, där hon bestämt att bolådan ska stå. Och då är man beroende av att solen skiner så det går att fota överhuvudtaget.

Ett par bilder

2009-09-01T20:25:00.006+01:00

Här kommer ett par bilder på killarna som inte kom med på bild igår. Först kommer lillkillen Fred Astaire. 71 gram vid födseln och idag är han uppe i 90 gram. Ganska bra jobbat må jag säga, med tanke på att han har 7 större syskon att fajtas mot. Lille sötgurkan

En bild till på Fred.

Näst minsta kattungen i kullen är Frankie Boy. Han är mest svart och det så svårt att få nån bra bild på honom. Han är så söt med sin vita prick på nosen. Men idag blir det endast en profilbild på honom. Pussungen.Diva mår bättre för var dag som går. Hon har nu kommit igång att äta bättre och är ganska nöjd med att vara åttabarnsmamma.

I morse vid 6-snåret var hon mindre nöjd. Då höll hon på att flytta alla sina bebisar till två små igloos som stod nedanför vår säng. Matte flyttade tillbaka bebisarna och hon flyttade dom åt sitt håll. Efter 2 timmars kamp mellan Diva och matte fick husse rycka in och hjälpa till att möblera om sovrummet, så Diva fick ha sin bolåda alldeles bredvid mattes plats i sängen. Så nu är allt frid och fröjd igen och inga försök till att flytta bebisarna längre. Puh!

Pratade med min vetrinär i morse som tror att Divas tillstånd beror på ren utmattning efter förlossningen och att livmodern behöver tid att återställas efter att ha härbärgrerat 8 kattungar. Han kunde inte förstå vad det var för vits att ha så många ungar på en gång! Nä det kan inte jag heller förstå. Men.... Husse säger att det är väl inte så konstigt att det blev så många kattungar som dom höll på hela tiden. Hmmm......

Vi håller kontakt vid behov och just nu löper allt på, om än lite hackigt. Bebisarna ökar i vikt sakta men säkert. Jag har inte stödmatat nånting ännu, utan ungarna är pigga och ettriga och slåss om tuttarna som det ska göras.

Och jag må säga att det är svårare än vanligt att slita sig från bolådan nu när det finns 8 små juveler att titta på.

Nu är det snart dags för "So you think you can dance". Programmet som jag inte missar ett avsnitt av. Och så måste jag betala in till Birkas utställning med. Så det här var allt för idag.

Jag kanske har missat att sätta in bild på nån. I så fall kommer det mer i morgon. God natt med er alla och suss så gott.

Dom första pirriga dagarna

2009-08-31T14:56:00.017+01:00

Åtta småttingar i boet!

Det har nu gått snart 2 dygn sen Diva födde sina åtta barn. Lite väl många för en förtföderska att behöva ta hand om, kan man tycka. Förlossningen var i och för sig relativt lätt, när väl den första kommit ut.

Ettan eller Fröken Fräken som hon kommer att heta, var förstås den största i kullen. Diva krystade i 45 minuter innan hon kom till världen. Och hon föddes till slut på golvet på en blöja, efter att Diva ändrat ställning 100 gånger, varit in i en trång Igloo och krystat, in och ut ur bolådan ett antal gånger, tittat på mej och skrikit och allt vad som hände de där första, nästan panikartade 45 minuterna. När Fröken Fräken väl var ute, dröjde det bara 10 minuter tills tvåan var född. Tvåan heter nu Fats Domino.
I detta skede anländer barnmorskeeleven Malin Puzzle från Gävle. Malin var den bästa och flinkaste elev jag nånsin sett. Hon höll koll på klockan, sände SMS, svarade i telefon, och höll hyfsad koll på vem som var vem av de nyfödda. Åtminstone de fem första. Sen brakade nog ordningen för oss båda. Allt gick så fort. Så på mindre än 2 timmar låg där 8 småttingar i bolådan.

Och alla var svart-vita av olika grader, utom den lilla paddan då. Men vart tog alla röda vägen?Fördelningen av kön blev lika 4+4. Vad jag i nuläget sett i alla fall. Mina glasögon behöver bytas ut, så jag fick ta till förstoringsglaset för att kunna se ordentligt. Men man får vara ursnabb för mamma Diva är som en hök och knycker tillbaks ungarna med blixtens hastighet, om man råkar lyfta nån en decimeter från bobädden. Och att räkna ringar på svansen för att utröna vilka som är tigre respektiva spotted kan man också glömma. Jag kommer till fem sen är det kört. Inte röra bebis säger Diva. Man tycker att hon har så många, så en mer eller mindre inte skulle spela nån roll en liten stund. Men hon ska ha stenkoll hela tiden, så inte röra, inte röra.

Lite oro över Diva har det varit de här dagarna. Jag kände tydligt att det fanns en "unge" kvar i magen och har väntat på att den skulle komma ut. Förmodligen död, eftersom den blev kvar när alla andra kom så snabbt. I går em/kväll var Diva trött och väldigt snabb i andningen. Hon flåsade till och från och jag trodde att nu var den på väg. Hon tittade på mej och skrek i förtvivlan. Men ingen kattunge kom och jag kontaktade Ultuna och pratade med dom. Senare på kvällen gick Diva på toan och tömde ur sig rejält, alltså bajsade. Därefter blev det diarre några gånger och efter det mådde Diva bättre igen.

Vi sov igenom natten och Diva var mycket piggare på morgonen. Ingen mer diarre´ och allt såg lungt ut, förutom en blodfläck som låg utanför boet och en blodfläck i boet också. Hjälp!! var är ungen. Ingen unge nånstans, Diva blodig i rumpan, men mådde bra. Försökte ringa min vetrinär. Väntat och väntat på kontakt, men ännu inget svar. Diva har slutat att blöda. Jag har masserat magen för att få livmodern att dra ihop sig och Diva har varit ur boet några gånger och gått runt och inget mer blod har kommit. Så jag hoppas att blodet bara var något som skulle tömma sig. Måste förstås vara värre och ta längre tid för en 8-bebis-livmoder att dra ihop sig. Så nu avvaktar vi igen.

Diva mår nu bra och diar sina små. De har alla gått upp i vikt, men inte så mycket som jag är van vid. Dom slåss vid tuttarna och skriker höjljutt!!!! Pipisar allihop!

Här kommer lite blandade bilder på 2-dagarsbebisarna. Och dom är så söta, så söta allihop!

Det här är 5.an Freddie Mercury. En kille som förmodligen är silver. Inte säkert ännu.
Freddie vid tuttenoch nästa är nr 7, Foxy Brown, tjejen med vitfläcken. Urläcker, precis som alla andra. Tuttades för fullt.

4:an Lilla sköldpaddan Flower Power vid tutten. Vacker och med dom absolut största öronen i kullen. 2:an Fats Domino. Svartsilvertabby pojke. Enda tabbyn i gänget. En skönhet. 1:an Fröken Fräken. Fortfarande störst i kullen. Läcker, läcker tjej.
8:an Flashdance vilar på mammas arm. En ljuvlig liten donna! Flashdance och Fats Domino sussar nöjda tillsammans.

Och sista bilden för idag. Beskyddarinnan med sina bebisar.
Det fattas några bebisar här på bilderna. Men dom får jag visa upp en annan dag. Det är lillkillen 6:an Fred Astaire, som alltid sitter fast som en igel i nån tutte och 3:an Frankie Boy som också alltid ligger vid en tutte. Dom två är dom minsta i kullen och behöver massor med mat och det vet dom tydligen, eftersom dom inte släpper tutten nån gång. För släpper man så är det nån annan som snor den och då kan det vara svårt att erövra den igen.

Nu är ettan här

2009-08-29T18:35:00.008+01:00

Efter 45 minuters krystvärkar kom den första. En svart-vit, förmodligen bicolour. Den ser stor ut och var inte lätt för Diva att få fram.
Tvåan kom efter 10 min. Också svart-vit, troligtvis silver, mönstrad.
Trean också här nu. Svart-vit 09 med vit haka och smal bläs.
Och nu kom fyran också 02? Svart-vit, kan vara en padda. Är en padda!
Femman här, svart-vit 09 förmodligen mönster. Här kommer en mitti-mellan bild. Flera kvar, hon flåsar nu igenSexan har kommit, svart-vit silver troligtvis, mönstrad förmodligen. En liten en.
Sjuan. Å så kom det en svat-vit!!! Vilken överraskning! 03 med en vit fläck på ryggen
Jaha så var det åtta då. Och åttan kommer jag inte ens att skriva färgen på. Kan ni gissa?

Dag 65. Nu är det nära

2009-08-29T14:43:00.004+01:00

Det är jobbigt att vänta. Det tycker både matte och Diva.

Jag gjorde klart allt på pensionatet på förmiddagen och klockan 13 kom en ny gäst som installerades. Jag har pysslat på allt jag kunnat under dagen. Lådorna är rengjorda, vattnet är bytt och jag har skördat mina grödor på "Farm-Ville".

På förmiddagen ville Diva vara med oss på bottenvåningen, men klockan 15 ville hon upp till sovrummet igen. Matte har också flyttat upp nu med dator, kamera och bärbar telefon. Åter igen kollat över alla telefonnummer, så de finns till hands "om ifall att..." Diva är lite orolig och kollar in bebisboet och en igloo emellanåt och jag funderar på om det är dags att ringa efter "barnmorskan" som skall hospitera här.

Mamma Barbro lurade mej första gången i 3 dagar och jag bodde i princip på sovrummet. Sen födde hon mitt i natten på dag 68 och jag vaknade av ett litet pip från bolådan.

Andra gången blev det inget heller på dag 65, så jag jobbade på ute i kattpensionatet på dag 66 och trodde att hon skulle göra lika och föda på dag 68 igen. När jag kommer upp på sovrummet där Barbro har bolådan, så har hon fött 3 ungar.... i klösträdet. Den fjärde fick se dagens ljus på rätt ställe..i bolådan.

Nä nu ska jag nog slå en signal och förbereda "barnmorskan" att det kan vara på gång.

Det gnälls och gnys under sängen, men det har det i och för sig gjorts i flera dagar nu. Men...men idag är det ju meningen att småttingarna ska komma.

Ja inte är det lätt att veta hur man ska göra...och vad man ska göra medan man väntar.

Diva dag 63, i väntans tider

2009-08-27T15:12:00.012+01:00

Nu närmar det sig, 2 dagar kvar bara. Men än är det lungt. Jag tycker inte att magen sjunkit något, men lilla mamman är lite stånkig och ser lite plågad ut. Och hon bara ligger. Så öppningsstadiet kan vara på gång. De andra katterna är tysta och lugna och går omkring här och låter Diva vara ifred. Jag är så glad att hon tagit sig ända fram till dag 63 utan att föda småttingrana. Men nu kan dom få komma, utan att det är nån risk för för tidigt födda ungar.

Känner mej så orolig när jag måste ut i pensionatet för att sköta sysslorna där. Tur att jag bara har en katt där just nu. Men jag kan ju inte bara springa ut och städa lådan, ge mat och vatten och sen in igen. Det går inte. Har jag gäster, så ska även dom ha sin omvårdnad. Satt hos Birmatjejen i 2 timmar och höll henne sällskap, samtidigt som jag pratade i telefon. Men till slut måste jag bara in och se till att allt är lungt med Divan.

Och lungt det var det. Men jag har en magkänsla av att det händer saker i Divas mage nu.

Snart får jag nog be P-Å sitta hos Divan när jag måste ut och jobba lite.
Divan har gått upp ytterligare i vikt och nu fattas det bara 100 gram till 2 kilos viktökning. Få se om hon håller igen så länge, så hon kommer dit också.

Idag lyckades jag få ett par bilder på henne när hon sitter. Inte så ofta som hon gör det nu i väntans tiden.Antagligen är det väldigt obekvämt. Här har hon tagit sig upp på matsalsbordet. Hon har en utdragen stol som hjälp som hon kliver på när hon ska upp dit. Vad hon nu ska göra där vet jag inte. Men det är ett bra bord när man ska tigga mat förstås. För en stund sen låg hon på rygg och sov. Och det såg ju skönt ut!!Nu ska jag försöka laga till nån mat åt oss själva också. Jag återkommer med nya rapporter om det händer nåt. Ja, även om det inte händer nåt. Så hej på ett tag igen från oss i väntans tider.

Dag 61

2009-08-25T14:12:00.010+01:00

Fyra långa dagar kvar tills Divas bebisar ska komma. Diva är stor och tung och har nu gått upp 1,8 kilo. Det är jobbit att gå, benen viker sig utåt och Diva går kobent, de korta sträckor hon går. Hon andas tungt och ganska fort. Hon gnäller till lite ibland. Men äta kan hon fortfarande. Jag bjuder henne på bötmat 2 ggr per dag, förutom torrfoder, och det smaskar hon i sig med en enastående fart. Det är svårt att tvätta sig och Divan når inte så långt längre. Men hon är oerhört söt, den blivande mamman. Och hon vill vara nära matte hela tiden. Dom andra katterna är lite fundersamma över Divan. En del tvättar henne på pannan och sen i rumpan och går därifrån. Medan andra, läs Aalbin och Bandit, tvättar henne i pannan och slänger sig sen över henne och ska brottas. Stackars Diva! Dumma katter som inte har förståelse för en högdräktig hona.

Ocg Husse då som kallar Diva för strykjärnet. Är det snällt då?? Men jag kan hålla med honom, hon har formen av ett strykjärn, både uppifrån och bakifrån.

Och fortfarande kvarstår frågan om hur många bebisar det bor i Divas mage. Är det bara 4 eller är det kanske 6-7, eller ännu fler???? Måtte det inte vara fler än 6 i alla fall. Men jag tror och hoppas på 5.

Igår var Diva och även de andra katterna storögda och höll öronen rakt utåt i flera timmar. Då gick nämnligen vattenborrningen av stapeln. 80 meter borrades och fick vi nå vatten då? Nä!

Det fick vi inte. Så nu är steg 2 "tryckning". Man trycker alltså på berget så att en vattenåder öppnas. Så nu är det till att hålla tummarna för att det fungerar. El-Anders har varit här idag och dragit fram en kabel som skall anslutas till den nya vattenpumpen. Och i helgen kommer förmodligen gräv-Björn och lägger ner slang från borrhålet fram till den befintliga vattenslangen, där det hela skall sammankopplas. Och nu ska det även dras vatten fram till P-Ås garage. Så då är det dags att gräva rakt över gårdsplanen igen.

Igår hade jag semester! Enda lediga dagen sen i Maj! Jippie! Jag hade 2 rum i kattpensionatet som skulle slutstädas efter gästerna som åkt hem, men jag öppnade faktiskt inte dörren dit ens. Jag hade ju semester!!!!

Idag är det slut på semestern för den här gången. Lilla söta Birmatjejen Mirabell har kommit tillbaka för 3.e gången, tror jag det är.

Och Mirabells matte blev så kääär i Xeke när hon träffade honom i somras, så nu vill hon ha en bebis efter honom, och efter Diva också förstås. De fick komma in här idag och träffa Diva...och de väntar nu med spänning på att bebisarna skall ha kommit, när de hämtar Mirabell igen.

Igår var det en händelserik dag och en riktig överraskning kom det också inkörandes på gården. P-Ås dotter Mathildas pojkvän Christian, hade tagit sitt körkort. Båda ungdomarna sken som solar av stolthet. Grattis Christian och kör nu förnuftigt och lungt.

Ja, så har jag nu blivit farmare på Face-book också. Passar bra nu när den långa sega väntan på kattungar börjat. Jag känner mej inte så pigg på att lämna Diva några längre stunder. Och med "Farm-Ville" så går tiden väldigt fort. Få se om jag jobbar tillräckligt hårt på farmen så jag hinner få ihop pengar till ett hus tills bebisarna kommer. Det får bli mitt mål.

Slut för idag. Nu måste jag ut till pensionatet och städa det som jag inte ville göra på min endagssemester.

Håll tummarna ni alla därute för Diva och för mina bravader på farmen.

Tänk att snart är Barbro mormor

2009-08-18T18:37:00.020+01:00

Så tjock, så tjock är hon nu, den blivande mamman. Och så vacker, så vacker, min älskade Diva.

Men än är väntan inte över. Hela 11 långa dagar kvar, och kanske lite till, med tanke på mamma Barbro som fött på dag 68 och 66, tror jag det var.Diva är rätt så stor nu och så stor att det bästa för henne, vore om det var dag 65 nu. Hon har gått upp lika myckat i vikt redan som mamma Barbro hade när hon var fullgången.
Magen är i vägen för Diva. Hon snurrar och vänder på sig, men når inte halvvägs när hon vill tvätta sig i rumpan. Så det är matte som tvättar Diva. Magen är i vägen när hon skall upp på klöspelaren och när hon skall upp på fönsterbrädan. Hon tittar fundersamt på magen och förstår inte riktigt hur det här gick till.

Hon ligger helst under sängen och tycker allt är allmänt jobbigt.Idag har jag låst kattluckan för när Diva går ut, så hon kryper under katthuset i kattgården och vill inte komma fram därifrån. I går regnade det och hon låg där i 5-6 timmar utan att komma fram. Funderar hon kanske på att lägga sina ungar därunder? Det vill inte matte, så antingen måste vi sätta upp några brädor runt lillhuset eller också får hon nöja sig med att gå ut på altanen hädanefter.

I dag kom äntligen den vita fällen med svarta tassar på, som jag skickat efter. Så nu är den tillklippt och ilagd tillsammans med ett par små fleecefiltar i bolådan. Jag lyfte i Diva i bolådan och hon bäddade lite med filtarna, så jag hoppas hon förstått nu var hon ska ha sina bebisar.

Bebisarna är jätteduktiga och sparkar överallt i magen. Och vilken underbar kittlande känsla det är när man känner de små därinne. Jag skulle kunna ligga och känna hur länge som helst om jag bara fick för Diva. Men Diva tillåter bara en liten stund, sen kryper hon in under sängen och vill vara ifred.

Och så kom jag ju på att Barbro faktiskt ska bli mormor. Undar jag om hon kommer att hjälpa sin dotter när bebisarna kommit. Eller om hon ska vara en surtant och bara ligga på sin klöspelare i hallen och flirta med husse och pussa honom varje gång han med stort H går förbi. Barbro älskar sin husse nu för tiden. Hon älskar matte med för den delen. Men det finns vissa hon inte älskar och det är Herr Bandit. Även herr Aalbin har numer hamnat i Barbros icke-favvogrupp.

Barbros päls har kommit tillbaka skapligt nu och den bör hinna en bit till innan donnan ska iväg på Scandinavian Winner Show. Bara ett par certifikat kvar nu till Supremechampiontiteln. Men först ska hon en sväng till Norge också för att förhoppningsvis få sina utländska certifikat.

Edith är fortfarande kvar här och hon är en tuff tjej. Hon älskar att vara i kattgården.

När de andra ligger och drösar på altanen så är Edith ute och far omkring i kattgården. I går hade hon eller nån annan lagt en halväten fladdermus på vår altan. Första gången katterna har bjudit husse och matte på fladdermus.

När Edith kommer in från sina strapatser i kattgården, så är hon blöt och gräset hänger i byxorna på henne. Hon bangar inte för lite regn den tjejen.
I dag skulle matte bjuda Diva på lite blötfoder och det slutade med ett blötmatskalas för alla.Tänk att katterna kan ligga på altanen och vara halvt medvetslösa, men öppnar man ett skåp i köket och river lite i en blötmatspåse, så står de där runt benen på en allihop. Det är inte så ofta de bjuds på blötmat i det här hemmet, men minnet är superskärpt på kissarna. Till och med den trögbjudne Banditen är med och tigger, när det öppnas en blötmatspåse.

Slutbloggat för idag. Nu måste jag upp och titta till den blivande mamman igen. Sen ska jag titta på "So you think you can dance". Favoritprogrammet nummer ett.

Otäcka djur! Endast för personer med starka nerver

2009-08-16T23:08:00.007+01:00

Den här gynnaren bor i mitt salladsland! Varje morgon när jag ska hämta min frukostsallad och varje eftermiddag när jag ska hämta vår middagssallad, så kommer han krypande upp ur salladsbladen. Han är stor, brun och avlång!! Jag hade för mej att spindlar brukar vara runda i själva kroppen.
Jag gillar alltså inte spindlar och speciellt inte om dom är stora. Men jag har börjat vänja mej. Och inte kan jag döda såna stora spindlar heller. Så man får liksom lära sig att acceptera att de finns bara. Eller ägna sig åt nån sorts sensibilisering genom att fotografera dom och sen skriva en masa dravel... åååååhhhh hur jag kväljs när jag sitter och redigerar bilderna.
Det här limegröna exemplaret kröp fram bakom väggalmenackan just när jag skulle skriva något på den. Huh..nu får det vara nog. Honom tog jag och kastade ut. En grön spindel ska väl för fasiken vara i gräset eller nåt annat som är grönt och inte i vårt kök. Jag fattar inte varför de ska inomhus???
Puuuh nu räcker det.
Sen har jag en stor svart en på toan i kattpensionatet också. Det är en sån där fet en. Han håller till i hörnet där jag har mina gummistövlar stående. Dessa gummistövlar har jag på mej när jag skurar kattlådor. Tänk om han krupit in i en stövel nån dag när jag ska sätta på mej dom. Jag som inte brukar ha strumpor på mej heller..... Uuuuuuh jag dööööör...nu slutar jag att skriva om dessa innan jag får uppkastningar.
Hade tänkt lägga in lite bilder på Diva idag och skriva lite om henne, men jag vill inte ha henne i samma inlägg som spindlarna. Så nu slutar dagens blogg med ett gäääähhh

Nyttan med 14-åringar i huset.

2009-08-12T22:33:00.007+01:00

Tänk vad bra det är med 14-åringar i huset. Man lär sig så mycket "nymodigheter". Åtminstone för mej. Så nu är jag med i "Facebook". Nu kan jag slösa bort ännu mer av min dyrbara tid vid datorn. Men kul är det!

Å så har jag fått reda på att min dator har "Acer crystal eye Webcam" Hade jag inte en aning om. Lite läskigt att se sig själv i bild. Sitta här vid datorn och ta bilder på sig själv. Nää, det ska ni slippa se. Men titta vad jag hittade i mitt fotoalbum. Två fjortisar som lekt med crystal eye och en katt.

Kolla Banditens ögon, samma färg som tröjan.Killen på bilden är mitt barnbarns kompis Oliver. Robin, mitt barnbarn är killen med gröna tröjan.

Den där efterlängtade minisemstern på 3 dagar som jag sett fram emot....den försvann som en avlöning häromdan. Nya bokningar kom in och inte sjutton kan jag säga att jag ska ha 3 dagars semester, när det ringer nån som vill ha hjälp....!! Nej, nej...nu måste pengarna in i hushållet. Vi måste borra ny brunn, och nånstans mellan 50 och 70000 kronor kommer det kalaset gå på. Hoppas på det lägre beloppet.

Badrummet som vi i flera års tid tänkt att renovera får klara sig minst ett år till. Men det är inte roligt att gå in där längre. Sunkigt och riktigt fult. Gammal målad väv på väggarna och en jätteful plastmatta på golvet och fönstern som håller på att vittra sönder och ledningarna som ligger utanpå väggarna. Nää..riktigt, riktigt less är jag på det rummet. Tänk om man kunde vinna lite pengar på nån trisslott nån gång och då menar jag inte 25 kronor, utan åtminstone 100000, så man kommer nån vart. Varenda gång man köper en lott så sitter man där och skrapar sakta, sakta och nästan andäktigt. Och varje, varje gång så tror man på nåt konstigt sätt att man ska vinna. Inte då!!! Inte vinner man...det är nån annan som gör det.

Diva växer...och växer. I morgon är hon 7 veckor på väg och nu kan man känna nån liten kattungekroppsdel som plötsligt putar ut. Och jag tänker och tänker på hur dom ser ut. Kommer det 5 röda killar tro? eller kommer det nån liten silversköldpadda med mycket vitt? Och hur många är dom egentligen. I går när jag vägde Diva så hade hon gått upp 400 gram till! På 5 dagar. Phui...

Vilken dag som helst nu så kommer jag att få känna de där första sparkarna. Åhh vad jag längtar efter dessa kattungar.

Så har då klockan passerat midnatt igen och jag har inte duschat än. Så nu blir det dusch och sen är det godnatt. Och inget mer Facebook i kväll. Näpp!

6 veckor dräktig Diva

2009-08-06T23:03:00.007+01:00

Nu har Diva kommit 6 veckor på väg i sin dräktighet. Och hon är märkligt tjock redan. Man känner ett gäng små "minibagetter" längs sidorna på henne och hon har redan gått upp 900 gram i vikt. Sista veckan har hon verkligen tagit fart och gått upp hela 400 gram.Mamma Barbro gick ju också upp väldans mycket under sina dräktigheter, men fick endast 3 respektive 4 ungar i sina kullar. Men Diva är inte lika tjock-tjock som Barbro, utan det sitter så tydligt just runt magen på henne. Ja vad det blir får vi veta om 3 veckor, och lite till.

Och hon är så vacker i sin dräktighet, så madonnelik, när hon sakta vankar fram över golvet. Hon har blivit så föriktig och lite klumpig. I sovrummet har jag fått ställa fram en stol vid fönstret, så hon kan hoppa upp på fönsterbrädan, som är en favoritplats att ligga på. Mamma Barbro låg på samma ställe när hon hade Diva i magen. Känner hon igen sig tro??I kväll kom jag in klockan kvart över 10 efter dagens sysslor på kattpensionatet. Och jag är skittrött!! Trött så jag ser i kors...Men nu har nedräkningen börjat. I morgon kommer en katt. Lilla söta 18-åriga Maja, som var här i julas. Men sen börjar det trappas av ordentligt, så från och med måndag har jag endast 3 rum belagda ett par veckor framöver.

Och jag har såna planer...jag ska rensa trädgårdslandet som är en ren katastrof, och jag ska torka golven i vårt eget hus, och jag ska uppdatera min hemsida, och jag ska skriva klart Suprelorinformuläret, och jag ska vara mera med mina egna katter och så ska jag försöka komma iväg på nån auktion.

I morgon kommer mitt barnbarn Robin, tillsammans med en kompis, för att stanna över helgen. Mamma Joanna och Maria ska till Göteborg och se Madonna. Hoppas, hoppas jag kan planera en stund vid havet i helgen för oss, så Robin får göra nåt annat än att gå här på gården och titta på mormor när hon städar. Nä inte sjutton kommer två 14-åriga killar gå här och titta på mej. Dom har nog annat för sig. Ska bli roligt att få lite ungdomar i huset över helgen.

Nu ska jag packa ihop mej och ta natter. Så natti natti på er.

Stor katt

2009-08-03T22:38:00.004+01:00

Den största Norska skogkatt jag nånsin sett bor just nu på kattpensionatet. Han är enorm. Han är en nallebjörn, en lapphund och han är enormt snäll. Han väger 9 kilo.Ok, visst är han en aning överviktig, men känner man på honom över bringan, så är han bara enorm. Mina katter är som tarmar om de skulle stå bredvid honom. Jag var tvungen att ta fram måttbandet och mäta honom över bringan och hans omkrets är ca 55 cm. Mätte hålet i kattluckan och det är 54 cm i omkrets. Han går alltså inte igenom. Så nu står altandörren på glänt dygnet runt och kattluckan är låst. Törs inte riskera att stora katten ska försöka ta sig igenom luckan och fastna. Har nu börjat titta på lite hundluckor. Måste sätta in ett par stycken på ett par rum. Det kan ju komma fler katter i den här kalibern och till vintern kan man ju inte ha dörren öppen.
Men han är smidig trots sin storlek. På bilderna här sitter/står han på högsta hyllan på uteplatsen. Är man kung så är man!

Svart-vita veckan

2009-07-31T22:46:00.009+01:00

Oj så många svart-vita katter det varit på pensionatet i veckan. Gick man på utsidan och tittade in på altanerna, så var det den ena efter den andra som var svart-vit. Här kommer dom. Först ut är Felicia

Sen kommer Leo, en sååå blyg kille. Han vågade sig ut endast när jag var med.

Å så kommer Doris, som var här med sin kompis Hans

Vendela som var här med två kompisar

Maja, en tuff tjej Morris som var vår allra första gäst på pensionatet kom åter denna sommar.

Å så kommer Fender som har en liten, liten vit medaljong på bröstet

Nu har vi för 5 minuter sen gått in i Augusti månad och jag kan börja se framåt mot lite lugnare tider på pensionatet. Men än så länge är det fullbelagt en vecka till. Sen minskar det ner succesivt för att den 22-24/8 vara helt tomt. Så som det ser ut just nu så kommer jag att ha SEMESTER i 3 hela dagar. Oj, oj, oj!!!! vad ska jag hitta på då?? Men än är det är några veckor dit, så det kan ju hinna bli nån mer bokning, så det är nog ingen ide just nu att göra upp allt för stora planer.

Det har varit en riktigt tuff Juli. Fått säga nej till ca 25 stycken som velat ha plats för sina katter. Alla som hade bokat kom också, så det blev ingen återbudsplats heller, som några stod i kö för. Oj, oj, oj vilket behov det finns för kattpensionatsplatser. Men att bygga ut? Nej, inte en chans. Tvärtom, har jag många gånger denna sommar funderat på att minska på nån plats. För att orka, för att få nån stund ledig. Funderat också på om jag skulle ta in nån på timmar, som kan komma och hjälpa till med lite städning. Men jag har så svårt att lita på att allt görs rätt. Vi får se hur jag ska lösa det hela till nästa sommar. Superroligt är det i alla fall att det går så bra och att så många kommer tillbaka igen.

Diva har nu kommit 5 veckor på väg i sin dräktighet. Magen och tuttarna växer och hon har gått upp ytterligare 200 gram den här veckan. Hon är ganska sur på Edith, som ju är van att få leka med Diva. Men Diva vill inte leka längre, utan fräser och nyper till Edith när Edith hoppar på henne för att brottas.

Edith har blivit kvar här en tid till. När Ediths matte Sandra kom hem från sin semester, hade grannen fått en vattenläcka som runnit ner till Sandras lägenhet, vilket resulterat i mögel i kök, hall och badrum. Så just nu är hennes golv och diverse väggar uppbrutna och halva lägenheten inplastad.

Så Edith får stanna här ett tag till. Och vi har så mysigt så med en liten extra tjej här i familjen. Så jag är glad, men maken tror att jag gjort en kupp för att få behålla Edith. Hmmmm... men så är det faktiskt inte. Men nog är det bra mysigt med en liten tjej som vill sova bredvid huvudkudden och sen kryper in och lägger sig som en boll alldeles intill min arm. Sötisen!

Nu måste jag krypa i säng igen. I morgon är en ny dag med nya katter igen. Natti!

Strykarkatten och eländes elände

2009-07-24T18:47:00.007+01:00

Nu har jag fångat strykarkatten på bild. Han springer som ett skott när han ser oss, så det blev bilder tagna på väldigt långt håll. Han höll sig härifrån under några dagar efter slagsmålet, men nu är han här igen.Och jag är inte bara nedrigt less på honom, utan nu är jag fly förb....... Aalbin har nämnligen börjat strila igen efter slagsmålet. Precis som förra sommaren. 2-3 pissar varje dag hittar jag inne i huset. Det är på skinnsoffan och på våra tofflor och uppe på ett skåp i hallen och på alla möjliga ställen. Fy, fy, fy Aalbin, min älskade pojk. vad in i bängen gör du så här för??? Du är ju faktiskt kastrat. Förstå det, snälla, snälla......!

En himla tur att det inte luktar hankattskiss i alla fall. Försökte härda ut ett tag för att se om det lugnade ner sig, men icke! Till slut ringde jag till vetrinären för att få en tid för ny Covinanspruta. Skit!!! Telefonsvarare, fullt denna vecka, sen semester, men åter den 3 Augusti igen. Så då väntar vi ett tag till då och har vi riktig tur så hinner Aalbin lugna ner sig utan spruta. Fast det tror jag inte själv på, men han får en chans i alla fall att visa matte att han kan utan spruta.

Å så var det då dags igen att trava ut på kvällsturen och ge Insulinet. Penicillinet är färdiggivet. Så en uppgift mindre idag.

Hej från mej igen här uppe i Norduppland och regnskurarnas rike.

Utställning och fästman

2009-07-23T18:46:00.009+01:00

I helgen var vi iväg på Järvas kattutställning i Haninge. Det blev Barbro med dottern Edith som följde med den här gången. Jag var väldigt fundersam över hur och om det skulle gå att ha mor och dotter i samma bur. Barbro är den enda av katterna här hemma som inte vill ha med Edith att göra. Fräser så fort hon ser henne. Men jag tänkte testa, annars är det ju bara att sätta upp skiljeväggen i buren, så Barbro skulle få vara ifred, om det inte skulle gå.

Men...förunderliga äro herrans vägar. Inte ett knyst från Barbro, Edith helt accepterad plötsligt. Och så är det här hemma också nu. Inte så att fina damen tvättar henne eller så, men gott nog, så har hon i alla fall slutat att vara sur mot Edith.

Edith var misstänksam och lite rädd uppe på domarbordet, men skötte sig ändå. Inget fräs, men lite yl kom det.

Edith tog sitt Ex 1 och sen blev det en BIV-Total och den knep lilla fröken från sin mamma.

Barbro tog sitt CACS och blev bästa vuxna katt. Så BIVen stod mellan mor och dotter.

Domaren var väldigt förtjust i Edith och tyckte att hon hade det bästa huvudet i hela gruppen. Oj, då blev matte riktigt stolt över sin lilla tjej. Kastrathanen i gruppen blev faktiskt BIS.

Å så träffade vi Barbros blivande fästman och Barbro fick titta och lukta lite på honom. Barbro tyckte att matte gjort ett bra val. Så hon log nöjt och fräste inte en enda gång åt den unge herrn. Men så var han ju väldans lik Aalbin också, och Aalbin är ju faktiskt Barbros stora kärlek. När Barbro löpte sist så gjorde hon avancerade försök att förföra Aalbin, men det resulterade bara i att Banditen smög emellan och passade på. Men nu äntligen ska hon få träffa en fästman som åtminstone är lik Aalbin, till och med färgen är den samme. Så Barbro är mycket nöjd.

"Men du verkar lite ung med dina 8 månader. Du får allt växa på dej lite till innan vi ska träffas.

Fast vi ska ju inte ses förrän till vintern, så då ska du väl ha hunnit bli lika stor och snygg som Aalbin".Å så här grann är pojken redan

Diva har nu kommit 4 veckor in i sin dräktighet. Och hon är verkligen sååå dräktig. Börjar dagen med att äta, sen tar hon en sväng i kattgården på ca en halvtimme. Därefter är det dags att gå upp på övervåningen igen och äta lite till och sen så sover hon resten av dagen. På kvällen kommer hon ner och tar en längre sväng i kattgården. Ibland är den svängen så lång, så jag måste gå ut och hämta in henne. Sen är det dags igen att äta och sova. Magen har börjat växa och vikten har gått upp ca 300 gram och det är ju inte så konstigt med dom matvanorna. Så nu väger lillfia 4,8 kg.

Mamma Barbro var likadan. Åt och sov och gick upp massor i vikt. Tror det var 1600 gram hon gick upp totalt vid första dräktigheten och ut kom det 3 kattungar. Ja, så nog hade hon att ta av när det var dags att dia.

Hopps! Åter igen har klockan rusat iväg. Dags för insulin och penicillin i kattpensionatet. Sen är det nattinatti till både katter och alla andra från mej.

Päron och blomklase

2009-07-17T20:47:00.003+01:00

Här kommer den unika bilden på päronträdet som blommar samtidigt som det har fullt med frukt. Jag skrev ett inlägg på forumet "trädgård i focus" för att fråga om detta fenomen är vanligt eller inte och tydligen kan sånt här hända när det är extremt konstigt väder och det är det ju denna sommar. Det var en till där som hade ett blommande päronträd. Kul!

Lite märkliga ting

2009-07-16T22:06:00.008+01:00

En helt vanlig dag idag. Lite märkvärdig har den trots allt varit, eftersom vår allra första gäst på kattpensionatet, kom tillbaka idag för en 2-veckors vistelse. Har ingen bild på honom idag, så det får bli en annan dag.

Efter dagens städning och andra göromål på pensionatet, när jag är på väg in, så ser jag att en av mina vita jättetagetes börjat slå ut. Men vad in i bängen! den är inte vit... utan orange. Kan ju vara snyggt det med, om dom bara stod på rätt ställe. Jag har ju planterat dom runt den svarta koppartunnan med de rosa Dahliorna. Och hur snyggt är det då? Urk..rosa och orange tillsammans. Alltså blev det en timmes omplantering i rabatterna. Bort med alla Tagetes och dit med den "svarta" krassen istället. Fast svarta är de inte, fast de heter så, de är mörkt, mörkt röda och det blir vackert mot det rosa.

Sen har det hänt nåt som jag aldrig sett förut. Vårt päronträd, som för första gången har massor med päron, har börjat blomma igen. Lägger in lite bilder på fenomnet imorgon, så ska ni få se på nåt mycket märkligt. Nån som sett detta förut?

Å nåt annat alldeles fantastiskt som hänt, det är att Diva är dräktig. Min lilla prinsessa har små, små bebisfrön i magen. Idag har det gått 3 veckor sen Xeke och Divas första dag på sin dejt. Tuttarna är runda, blanka och rosa/röda och Diva äter och sover mest. Sen tar hon nån tur ut i kattgården på kvällen och leker lite med Edith.

Luckan är låst, matte. Kom och hjälp mej, jag vill gå ut!

Här tycker Diva om att ligga och det tycker inte matte om. Märkligt nog så vill alltid de dräktiga ligga här på räcket i trappen och det är sååå högt. Jag får hjärtklappning när jag ser katterna däruppe.

Men det är ingen ide att försöka ta ner henne därifrån. Det är väl då risken är som störst. Men hu vad läskigt det är när jag kommer upp i trappan, för då ska hon visa sin glädje och börjar sträcka på sig och vill kela. Brrr...

Fortfarande törs jag inte fullt ut tro att min lilla tjej verkligen väntar bebisar. Jga måste hela tiden gå igenom vad som gör att hon är dräktig.

1. Jag såg Diva och Xeke para ca 10 gånger..och då har dom säkert parat minst lika mycket till.

2. Diva löper inte och har inte heller några löptendenser.

3. Tuttarna tyder på att hon är dräktig

4. Banditen är inte ett dugg intresserad av henne.

5. Hon sover och äter mycket.

6. Diva har gått upp lite, lite i vikt (ca ett hekto) och väger nu 4,6 kg. Så det är väl egentligen ingenting.

Ja spännade är det ialla fall och det är bara att se fram emot slutet av Augusti.

På lördag är det dags för utställning igen. Barbro med dotter Edith ska denna gång följa med. Bekväma damer att ta med sig. Ingen av dom behöver bada och i samma grupp går dom. Alldeles lagom för mej som behöver en dags ledigt nu mitt i sommarrushen. P-Å har nu gett Insulin 2 gånger till vår Diabetsgäst och jag kan i lugn och ro lämna över detta till honom under utställningsdagen. Han har ju gett sprutor mååånga gånger i sitt jobb, men då till människor. Så tekniken kan han och nu kan han också ge en katt sprutor. Finfint med en assistent.

Märkligt vad tiden rinner iväg när jag skriver en stund. Sängdags igen. Så natti-natti alla därute, både ni som sover och ni som fortfarande är vakna.

Aj, aj, aj sa Aalbin

2009-07-12T19:12:00.010+01:00

Igår kväll när jag ropade in Svea för kvällen, knuffade Aalbin upp dörren, som jag slarvigt nog inte sett till att den klickade i ordentligt. Och snabbt som en vessla for Aalbin förbi mej och ut i trädgården. Sen börjar då "ta mej om du kan" leken. Jag gick in när Aalbin klättrade upp i äppelträdet och tog upp letandet efter ett tag igen. Då var det fullt slagsmål med den svart-vita hanen som Aalbin slogs med förra sommaren. Det gick inte att få tag på Aalbin, utan båda katterna försvann skrikandes ut i skogen. Ve och fasa...varför, varför måste denne hane springa häruppe på vår gård och ofreda våra katter och ve och fasa när ska Aalbin förstå att han är kastrat???
Så här ser det ut på brottsplatsen idag. Massor med vita tussar, men även svarta. Så den andra katten har nog också fått lite stryk.Klockan 02 i natt var jag åter ut, iklädd regnställ, gummistövlar och mössa. Letade och ropade länge på Aalbin och till slut kommer äntligen den slagne hjälten slokörad lomandes på vägen. Han kände nog inte riktigt igen mej i min "mygg och fästingsskydds mundering" och vågade inte komma fram till mej. Men när jag öppnade altandörrarna och gick en bit bort så sprang han upp på altanen.
Väl inne började undersökningen. Aalbin blödde från benet. Klippte runt och där var 2 hugghål. Stackars, stackars Aalbin. När jag kammat bort de fästingar jag hittade, tvättat såren och suttit och tryckt med alsolsprit ett tag, kröp jag i säng och sov några timmar innan det var dags att gå upp för att ge insulin till en gäst i pensionatet.

I morse hittade jag inte Aalbin, letade överallt och till slut var jag upp i kattgården och letade där också. Där låg han ihopkrupen under lillhuset och lyfte lite på det onda benet. Jag bar in sjuklingen och la ett alsolspritsförband på benet. Oj, oj oj så Aalbin kan pipa. Och oj oj oj så svårt och besvärligt det är att gå på benet när man har bandage.

På eftermiddagen när jag tog av alsolspritförbandet såg såren riktigt fina ut. Nu avvaktar vi till imorgon, så få se om vi ska åka in till vetrinären och få penicillin. Skulle helst vilja slippa detta, då jag tycker att det har för mycket bieffekter.

Ska köra en omgång till med alsolsprit nu under kvällen, så får vi ta ny ställning i morgon igen om hur vi ska gå vidare.
Aalbin sitter redan och funderar på hur han ska ta sig ut och sin hämnd på den svart-vita hankatten. Och jag funderar på hur jag ska få reda på vem som äger denne förmodligen okastrerade hankatt. Det blir nog att författa ett massbrev och lägga i alla brevlådor. Jag är evinnerligt, förbenades trött på att ha denne katt springande här runt gården.

Förra sommaren efter slagsmålet började Aalbin strila igen, efter att ha slutat med detta när han kastrerades. Då blev det till slut en Covinanspruta och även utegångsförbud. Och det fungerade faktiskt. Så nu är det bara att hålla tummarna att han inte börjar med sitt strilande igen.

Det blev en hektisk dag idag, som det nu för tiden är, nästan varje dag. Husbilen kom hem kl 10. P-Å hade lejt sin dotter till städningen av denna som tur var. 3 hämtningar på kattpensionatet, den vanliga städningen och sen genomgång av husbilen till de nya hyresgästerna kl 15.00. Tillbaka in på pensionatet och börja röja efter katterna som åkt hem.

Hoppla, hoppla tittade just på klockan och inser att det insulindags igen. Sen blir det att knyta sig tidigt ikväll och ta en ny dag imorgon igen. Så Good-bye från mej för idag.

Veckans gäster på kattpensionatet

2009-07-09T10:44:00.016+01:00

Just nu bor här på kattpensionatet 10 raskatter och 5 huskatter. Jätteskoj och helt otroligt. Det brukar komma många raskatter hit men detta är rekordet.
Här kommer bilder på veckans gäster. Först ut vår egen avkomma Elliot Gould, Norsk skogkatt. Killen är yngst av alla gästerna med sina 6 månader.Huskatten Felicia som bor med Elliot. Söt och go tjej som har fullt upp med att hålla Elliot på plats.

Sen kommer ytterligare 2 Norska skogkatter, Lady McBees Baloo och Esmeralda, sida vid sida, på väg ut för att kolla om det finns nåt gott gräs eller luktärtor att tugga på.Vi har varit här några gånger förr, så vi är ganska kavata vi.

Ragdollen Rocky som kom i går och fortfarande är lite blyg. På Åland, där katterna kommer ifrån, finns inga kattpensionat.

Rockys kompis Aby, Birmapojke, också lite blyg än så länge.

Å så har pojkarna en tjej med sig också, som håller ordning på dom. Birmatösen Lily

Sigge och Assar, Russian Blue och Ocicat, som är här för 3:e gången när husse är på semester.

Siamespojken Emre vill visa att han kan se farlig ut. Jättesnäll kille som vill ha mycket kel, men kameran är lite läskig.

Och hans bror Edu, som är en blygare kille, vill helst vara ute bland blommorna.

Här kommer resten av husisarna. Vi börjar med Sockan. Buspojken som sover ordentligt när han sover. Vad är väl skönare än en middagslur på altanen.

Sen kommer Aslan, som också varit här flera gånger tidigare. Också en kille som helst är ute, om bara vädret tillåter så.

Och hans syrra Leya, som tar en liten nap i bolådan (arkivbild)

Sist ut av veckans gäster är Söta Maja som är här för första gången och hon törs bara gå ut på altanen om jag följer med henne.
En sån härlig blandning av kattgäster. Vilket underbart härligt liv jag har som får ha alla dessa godingar att mysa med. Och städa åt och det ska jag gå ut och göra nu.

Botaniska män finns

2009-07-04T20:22:00.011+01:00

Min trädgård har kommit lite i kläm i år igen. Förra året var en ren katastrof. Då stod jag mest hela sommaren och målade kattpensionatet. Precis allt som är på utidan av byggnaden har jag målat själv. Både vitt och rött. Samt även en del inne, som dörrar och foder och sånt. Och det tog all min tid och lite till.

Glömde visst bort att P-Å faktiskt hjälpte mej lite med sånt som man var tvungen att använda skyliften till. Jag är alldeles för feg för att dingla där uppe i luften i en liten korg, så dom bitarna fick den något modigare maken hjälpa mej med.

Jag målade som en tok så mycket som jag hann innan panel och annat skulle upp på byggnaden. Snickarna var som en blåslampa i baken på mej hela tiden, så trädgården var som sagt en katastrof.

Och det har liksom hängt kvar i år också. För rensar man inte rabatterna ena året, så har man nästan meterhögt gräs i rabatterna året därpå. Tvi!!

Jag håller nu på att ta en rabatt i taget och idag tog maken och jag tag i en rabatt som "rasat ihop". Vi hade tidigare en sån där kant av träribbor, som sitter ihop med nån ståltråd, runt rabatten. Den var i år genommurken och gräset hade alltså bestämt sig för att bosätta sig i den rabatten. Med nyinköpt spade hjälpte maken till att gräva om rabatten och sågade till en ny kant av tryckimpregnerat virke. Jag planterade om hela rabatten, tog bort en massa fänrikshjärtan som åkte på komposten och återplanterade alla vårlökar, som följde med spaden upp. Sen hade jag lite jättetagetes och kattmynta över, som jag odlat till Kattpensionatets altaner. Varvade dessa i rabatten och det ser åtminstone just nu rätt bra ut. I mitten av rabatten står en gammal svart koppartunna, med just nu överväxta penseér. Inte vackert alls.

Så när P-Å i går skulle in till Gävle och besikta en bil, passade jag på och stack till honom en lapp med "Dalior 6 st, helst mörkröda och Silverfalls 3 st" och minen på maken var väl si så där entusiastisk. Och "vi får väl se om jag hinner" var svaret.

Jag hade väl inga större förhoppningar om att han skulle ha med sig några blommor hem. Men se där vad man misstar sig ibland. Hem hade han med sig detta.6 dalior och tre silverfalls. Inte mörkröda, men 3 röda och 3 rosa.

De är nu planterade i de svarta kopparkrukarna och det ska nog inte dröja så länge innan de växer på sig och blir vackra och ståtliga. Jag får väl återkomma med en bild längre fram i sommar, när man vet hur det hela artat sig. När jag ändå hade kameran med mej ut så blev det en bild på en trätunna också med minipense´ och nästan svarta krasse. Ja, krassen har inte blommat än, så än så länge är det bara grönt.Längst bak i tunnan är det faktiskt luktärtor som inte heller kommit så långt än. Ja, dom syns överhuvudtaget inte på bilden.Tog en tur på altanen också, där jag provat på en ny blomma i amplarna i år. En sorts "blomma för dagen". I går slog den första blomman ut och den var faktiskt lika vacker som den på fröpåsen.

Passar väl på att visa min vackra engelska Pelargon också som just börjat blomma. Så vackerNär jag klipper ner mina pelargoner så har jag inte hjärta att kasta det som blir över, utan jag planterar alla sticklingar, vilket resulterar i att jag under våren haft ca 60 småplantor stående ute i en kattbox i kattpensionatet. Tänkte ställa fram dom snart och se om det kommer förbi nån som vill ha några småplantor. Jag kan ju inte ha 60 pelargoner själv, det blir allt lite för mycket. På måndag kommer Malin Puzzle och hälsar på. Hon vill säkert ha nån liten pelargon med sig hem, om jag har tur.

Nu är jag på banan igen

2009-07-01T17:07:00.019+01:00

Återigen har det dröjt evigheter sen jag skrev något här sist. Massor har förstås hänt, men det är en omöjlighet att återge.

Men en riktigt viktig sak som har hänt, det är att min äldsta dotter Joanna har gift sig, med sin käresta Maria. Bröllopet var vackert och magnifikt. Och min dotter var lycklig, hon har väntat lääänge på att få stå brud.Och jag grät förstås. Det var som den värsta forsränning, som dessutom inte ens gick att hejda.

För er som vill läsa mer om bröllopet eller något annat i Joannas blogg titta in här http://www.livsvinst.se/

Nu har vi i alla fall sommar.... och det så man nästan kan kräkas.

Jag gick här hemma på gården och mådde riktigt dåligt av den värsta kylan och regnet i mannaminne. Frös som en liten lort och vi var tvugna att elda i spisen, trots att det var Juni och snart midsommar.

Sen kom den då, värmen och torkan, som ett brev på posten, efter att midsommaren avklarats, med 31 personer på altanen och en stor värmefläkt.

Nu ägnar jag ca en timme varje dag åt att vattna alla växter som jag odlat till kattpensionatet och snart är vattnet slut i alla våra tunnor. Varför kan det aldrig vara LAGOM???

Jag har alltså totalt ca 80 krukor av varierande storlek inne på katternas altaner samt en blomlåda utanför altanerna som är 11 meter lång. Bara i "långa lådan" går det år 8 stora kannor vatten per dag.
Men det artar sig och växtligheten kommer rejält nu och uppskattas verkligen av gästerna. En del gäster ligger i blomkrukorna, medan andra gäster äter upp växterna, och en tredje gäst ägnar dagarna åt att gräva ur all jord ur blomkrukarna. Här kan man se lite av växtligheten inne på altanerna.Idag kom det "förlösande regnet". Det mullade till 2 gånger sen började det picka lite på plasttaket. Det kom...inte ens 1 mm. Det blev inte ens blött på gruset. Det var allt! Så det är väl bara att fortsätta att vattna för hand, om man vill ha några färska grönsaker eller några vackra blommor att titta på. Vi har dessutom sått en ny gräsmatta på ca 300 kvm som behöver vatten. Det är bara att be en stilla bön att nån däruppe låter det komma nån skvätt blött på den också. Jag får prova att hänga ut lite kläder på tork, släpa ut alla mattor på vädring och bjuda hem lite vänner på middag, då kanske....

Häromdan kom lille Elliot, Bandits och Barbros bebis, till kattpensionat då hans matte är på semester. Lille Elliot har växt... och blivit stor! Han är ett halvår nu och är sååå gooooo och så in i bängen lik sin far. Han låter som Banditen, han ligger som Banditen och han gör allt som Banditen gör. Precis lika. I love him!!!!

Även syrran Edith är här, men hon är hemma hos oss, då Sandra och Peter är på semester. Vi har turen att få ha henne hos oss i hela 3 veckor den här gången och hon är en förtjusande liten dam. Hon har mer av både mamma Barbro och pappa Bandit i sig. Mammas blick och pappas långa kropp. Härlig, härlig tjej! I love you to.

E-Types matte Sissy, skickade över några bilder på honom med. Störst i kullen och läcker...ser ut som ett litet lodjur med sin mörka nos. Min goa, goa nallebjörn!
Eagle Eye träffade vi i helgen på UK utställningen. Han är också en riktig pärla och sååå snäll. Jag ska se om jag kan hitta en bild på Åsas blogg och knycka. Så där ja, nu var den knyckt. En sån grabb!! Liknar morbror Bullen Berglund. Jag är kääär i allihop. En sån kull det blev efter B & B. Stora och kraftiga är dom allihop... utom lilla Edith som faktiskt väger ett kilo mindre än grabbarna. Men hon är ju tjej, så det är klart godkänt att vara lite mindre då. Men såklart hoppas jag hon kommer i storlek hon med. Hon har en bra benstomme, men hon är bara mindre, hela hon.

Sen har vi då Divas bravader. Hon har dejtat sin fästman IC S* Drakborgen´s Xerxex Bärsärk... två gånger. Första gången blev en prövotid för stackars matte. Först morrade, fräste och spottade Diva i 4 dagar när hon mötte fästmannen, sen släppte hon till och parade faktiskt, sen ylade och höglöpte hon i vecka efter att Xeke åkt hem. Ve och fasa.... Hon var missnöjd...hon ville ha mera.

Ja då är det bara att löpa igen då. Hon var tyst i en vecka.

Sen gick hon in med buller och bång i ett nytt höglöp. Xeke skippade sin utställning i Kalmar och årets stora fest därnere och åkte till sin Diva och satte på henne så hon teg. Den här gången glömde Diva fullständigt bort att fina flickor ska fräsa, morra och spotta. Hon hälsade på Xeke, gjorde ett litet försök till fräsning, sen vände hon sin "fina" sida till och startade sin 4-dagars parning. Xeke åkte hem, mer än nöjd, Diva ligger på sovrummet och vill inte ens komma ner till oss. Hon äter och sover och är sååå nöjd hon med. Inte ett knyst den här gången när Xeke åkte hem. Måtte hon vara dräktig!!!!! En tredje gång...nä så kan det bara inte bli

Här är det Diva som sista dagen på dejten vill ha mera...men Xeke vill inte...då tar Diva och visar den mannen hur hon tycker att han ska göra. Men inte ens det här hjälpte, det blev inget mer.

Nu är det dags att ta en sista tur till Kattpensionatet för dagen. Två nya gäster kommer i morgon och rummen skall ställas ordning. Å så ska jag förstås gosa och pussas med Elliot.

Busbebisar 11,5 vecka gamla

2009-03-16T22:26:00.020Z

Idag blir det en hög med bilder på en hög med tvärbusbebisar. Jösses amalia hur det klättras överallt nu. Man hittar de små knattarna på de mest otänkbara ställen numera. Och riktigt roligt det kommer Åsa och Janne att få. För aldrig har jag väl sett på maken till hyss som den pojken ställer till. Han hittar nya saker hela tiden som man kan leka med. Och inte ett morrhår har han kvar heller. Det är Eagle Eye vi pratar om. Oskar skall han heta, men jag kallar honom Örni!!Eftersom jag inte har kommit så långt på min nya hemsida ännu, så får det bli 11 veckorsbilder här i bloggen. Eller 11,5 veckor är det väl egentligen. För i helgen har inte jag haft tid att fota kidsen. Igår var jag iväg och tittade på Stockholmskattens utställning. Ingen katt hade jag med mej. Men det var skönt. Man kom och gick som man ville. Och jag hade väl planerat att bara titta lite på bedömningarna och prata lite med bekanta som skulle komma, som tjejena som köpte Banditens syster Babe Edvina. Inger och Carina hade kommit hela vägen från Stavanger för att hämta hem sin söta nya tjej från Drakborgens. Kul att träffa dom igen. Snart två år sen vi sågs.

Å så lotasde jag runt Sissy som skall bli E-Types nya matte. Hon kommer från Colombia och har aldrig varit på en utställning förr. Så jisses så kul det var...vi shoppade... och shoppade...alltså det var Sissy som shoppade... inte jag... men det var lika roligt ändå. Och hon är redan helt såld på utställningar. Så E-Type kommer vi nog att få se en del framöver. Äh, nu är det väl dags att klämma in någon bild igen. Så här kommer sotnosen E-TypeKillen me de stora musklerna. Bjässen i gänget. Vid 11,5 vecka väger han nästan 1,9 kg.

Pappa Bandit tycker väldigt mycket om sin son sotnos. Ofta, ofta ligger de tillsammans. Men lika ofta se E-Type ut så här. Snurrboll!!!

Efter utställningen gjorde vi en tur till Tullinge och hälsade på Jane och Bert och Xeke. Den vackra, goa, snälla, urgulliga, sociala Xeke. Åååååååå....åååååå vilken underbar kille. Snudd på att jag är lite avudsjuk på Diva..hmmm. Men vet ni...! jag fick en puss av honom...mitt på munnen! Nu får ingen annan pussa mej på läääänge!!! Mmmmm...... jag är käär.

Edith Piaf...hon var helt stollig idag. Jag jagade henne runt överallt, för att få några bilder. Och de jag lyckades få någorlunda var väl inte inte heller så mycket att skryta över...men så här såg hon ut...ungefär.. nån enstaka sekund när hon var stilla.

Sen fastnade hon helt paralyserad och stirrade på värmepumpen i matsalen. Inget vidare ljus därinne, så det fick bli en bild tagen med blixt. Lite konstig färg på ögonen men...ok ni får hålla till godo med den ialla fall. Söt är hon även om ögonen är knallgröna. Man får väl blunda för det.....fast då kanke man inte ser nåt alls förstås..äh det där var inte ett dugg roligt, knäppt bara. Här är bilden

Som tur är så har vi en kille i familjen som vet att upföra sig när matte skall fotografera. Honom har vi fått för det goda vi gjort här på jorden. Elliot....Titta så fint han ligger...och tittar precis åt rätt håll .. och håller öronen som man ska.

Bild efter bild, han bara är den pojken. Nu kan han gå igen på den onda tassen, fast haltande. Och när han vilar så håller han den i luften. Så lite ont gör det fortfarande. Stackars stackars Elliot. Men snart är det bra igen och alldeles snart är det dags att flytta också. Hjääälp....så tomt och tråkigt det ska bli. Men med denna kull så har jag sån tur så jag kommer att få se dom alla igen. De flyttar inte så långt bort nån av dom, så möjligheten finns att få se dom nån gång.

Ett nytt försök

2009-03-16T21:49:00.006Z

Här kommer resten av Banditenbebisarna hos Granboets, som jag lovade för nån dag sen. Om nu bildöverföringen fungerar.
Ser man på! Lite halleluja då!! Det fungerar igen.

Här kom lilla Piraten Olympia. Söttjejen som skall bo kvar hos mammi. Sån tur hon har. Aj, aj, aj så vackra de är alla bebisarna.

Å så kommer här 2 tjejer som fortfarande är till salu!! Hur nu det gått till förstår jag inte.De här är Omega, en blåsilver/vit dam. Det är så otroligt mycket Bandit i dom. Kanske allra mest på ögonen. Men konstigt nog är dom lika mycket mamma Lissie med, allihop! Sist ut av dom alla har vi den vackra Opal, blåsmoke/vit. Hon har inte heller funnit sitt nya hem ännu.... Man kanske skulle ta hem dom båda två...hmmm...undrar jag om jag får bo kvar här då?? Vi kan ju alltid flytta ut till kattpensionatet. Massor med rum och toa och dusch finns ju...men matlagningen då...hmmmm....Kanske ingen bra ide i alla fall. Ja, söta är dom, så nån kommer säkert att falla för sötlökarna.

Det var allt för denna gång.

Bebisbesök i Örebro och Elliots onda tass

2009-03-12T21:53:00.008Z

Igår for P-Å och jag till Örebro för att få träffa Lissies och Banditens bebisar innan de flyttar.

De var ljuvliga. Helt underbart ljuvliga!!! Den här söta pojken, Obelix, blev lite av en favorit på en gång. han bara hade det där speciella lugnet över sig. Eller också var han helt chockad över att det kom nån som bara satt och låg och kröp omkring för att se så mycket som möjligt av honom och syskonen. Banditens bebisar.....hur söta kan dom bli....Matte Ann-Louise kunde inte förstå hur några kattungar kunde ställa till med så mycket bus på så kort tid.....hmmmmm........Dampbarn!!!!! hon kände inte till Drakborgenslinjerna, glömde visst bort att berätta om detta fenomen..... Men jag såg då inget av nå damp över dessa små ljuvliga och väluppfostrade småttingar. Nog ser de helt ängllika ut!! Kan väl inte finnas någe bus i det här gänget!!!! Det här är blåsköldpaddan Odessa som flyttar till Tyskland i slutet av veckanNu fungerar inte bildinläggningen längre! Skit! Provar att göra ett nytt inlägg eller också följer fortsättningen i morgon.

Vår lille sötis Elliot har gjort illa sig idag. Matte skulle slänga ut sopar på trappen för vidare transport ner till soptunnan. Våra små är också lite Dampiga och skall vara överallt. Tyckte jag hade koll på var dom var...men det hade jag inte. Rätt var det är så kommer skriket!!!! Vår lille Elliot har klämt sin högra tass i dörren. Hjäääääälp!!!! han kan inte gå på foten. Och den bara hänger och ser slapp ut. Bär upp grynet på övervåningen, så han får vara still en stund. Kollar igen efter en halvtimme. Näää inte bättre... får en tid hos min snällaste vetrinär, tar mamma Barbro med som tröst och far iväg.

Jaaaa.... säger vetrinären.. Du vet att du alltid är välkommen hit och har du inga sjuka katter, så kan du ju alltid klämma en tass på dom.... bussiga Per... han får en ialla fall att le lite grann mitt i eländet. Det blev 2 röntgenbilder och inget var skadat, förutom att lillen har en rejäl blödning ini tassen och är nu ordinerad vila.....! Så nu vilar Elliot på övervåningen tillsammans med sina 2 mammor. Han har fakiskt redan provat att sätta ner tassen, men det gör oooont, så än så länge får den hänga i luften när lillkillen skall upp och röra på sej.

Nä nu måste matte upp och kolla läget igen.

Hoppas på att bildinlägget fungerar imorgon, så kommer lite mer från Örebro och kanke en bild på vår sjukling också.

Godnatt!

Barnvakterna och Divas tilltänkte

2009-03-10T18:23:00.011Z

Ett sånt gäng som sover middag! Farmor Tessie och storasyster Diva har tvättat kidsen och sen var det dags att sussa en stund. Den stunden drog ut på tiden och blev nog 3 timmar. Jag hade nämnligen dammsugaren framme och hade tänkt fortsätta att dammsuga hela nederåningen.... efter att jag tagit reda på en blomkruka med innehåll. Men....vad katten...dammsugaren står fortfarande beredd på en insats. Kan ju inte köra igång den när småttingarna skall ha sin middagslur. 2 killar ligger bakom farmor Tess och så här ser det ut från andra hållet när de slapparBåda två ligger med sina huvuden ut mellan spjälorna på soffan. Det var här bakom som blomkrukan låg. Och alla vill ju så gärna hjälpa till att ta reda på blomjorden, så det är ju inte så konstigt att man slocknar sen och sover länge......

Kattungarna växer som bara den. Och ju mer de växer desto busigare blir dom och nyfikna på allt. Precis allt skall undersökas och noggrant kollas. Vissa i familjen bara måste dissekera innehållet i blomkrukorna ända in till rötterna. Eagle Eye har ett särdeles botaniskt intresse. Tyvärr så har nu matte förstört hans framtida yrke och flyttat undan det som var kvar av växtligheten i huset.

Fram i April kan vi ta fram resterna igen, för att sen flytta undan dom igen fram i höst. Nu har vi nämnligen funnit Divas drömfästman, så att hon äntligen ska få egna småttingar att pyssla om. Hon har verkligen varit en första klassens praktikant. Hon kan allt nu efter att ha varit med från småsyskonens födsel och bitit av åtminstone en navelsträng. Det är inte långa stunder hon vikit från deras sida. Hon har verkligen tagit sitt "jobb" på största allvar.

Jag skall bjuda på en bild på snyggingen som ska få äran att förföra den vackra Divan. Och inte kommer Diva att säga nej till denne snygging!!!! Han har ju tofsar och allt!!

Antar att det finns ett gäng därute som känner igen denne herre, men kanske inte med så mycket päls som han just nu har. Och vem är han lik då?

Så nu håller vi tummarna för att allt skall klaffa med Hcm-tester och annat som skall till. Och att Diva och fästmannen tycker som matte och faller som furor för varann.
När jag avslutat dagens lilla blogg och slår ihop datorn så sitter denne lille kille bakom skärmen. Det här är mattes egen lille gullplutt E-Type som älskar matte och alltid spinner.

Å så kom då nästa unge, Eagle Eye som också vill vara med. Killen som jag fortfarande inte vet vad det är för färg på. Silver eller inte silver. Nu är han i alla fall registrerad som icke silver. Men igår var jag på vippen att ringa Sverak och kolla om det gick att ändra, innan de var klara med stamtavlan. Men.... vad katten, nu får det vara tills experterna träder in och hjälper mej på SpeedCats utställning.

Sen kom Edith också, men hon ville hjälpa matte på famsidan av skärmen. Jag sparade snabbt det jag skrivit, men hon var så försiktig. Rörde inte tagenterna en enda gång. Smart tjej det där, och söööööööööt!!!!!!

Men fy så läskigt med blixen. Bäst att ta skydd bakom datorn. Och var är rödtotten då?? Vet inte. Nu måste jag faktiskt äta lite mat, så hej från mej för idag.

Mera om kattungarna

2009-02-23T22:20:00.011Z

Ja, då gör jag väl ett försök igen att fortsätta mitt skrivande. Ensam i natten...ja inte riktigt ensam då .....eftersom en viss herr Bandit just har forcerat dörren till trappan. Och i hans släptåg kommer då herr Aalbin, madame Tess och tjocka Svea. Tänk att förbjudet område skall vara så himla spännande.
Vi hade tänkt ha övervåningen som nåt sorts kattfritt område. Mjaaaa, inte helt kattfritt då, utan mer som en frist för de fertila honorna i familjen, så att de kan få vara i fred för herr Bandits idoga uppvaktning emellanåt. Just nu befinner sig de åtråvärda honorna i sovrummet tillsammans med småttingarna inför natten, så nu ska det väl snart tjoas utanför sovrumsdörren också. Och maken som redan sussar sött på örat, brukar inte uppskatta herr Bandits frieri till damerna mitt i natten. Men än så länge är det visst tillräckligt mysigt att få vara en stund med matte och ligga på golvet nedanför matten och sucka lite.
Till helgen bär det äntligen iväg till utlandet...Danmark den här gången. Så nu hoppas vi att herr Bandit äntligen ska få bli Internationell Champion. Och det samma gäller för Diva. Båda är nu stoppade i Sverige och måste således utomlands för att ta ett certifikat för att kunna ställas ut i Sverige igen. Så det är bara att hålla andan och hoppas det går vägen. För säkerhets skull har vi garderat med Åbo sista helgen i Mars.
På onsdag bär det iväg till vetrinären för att vaccinera kattungarna och då måste jag bara komma ihåg att ordna Divas pass också. Hade jag inte skrivit den här bloggen just nu, så hade det nog varit stor risk att jag glömt det.

Banditen har äntligen ökat i vikt igen och ser riktigt skaplig ut nu, förutom avsaknad av den där snygga pälsen som skogkatter ska ha. Men jag är så himla tacksam över att hullet kommit tillbaka igen. Men så har det gått åt en del lövbiff, kattungemat och annat kaloririkt till herrn. Får väl hoppas att pälsen kommer igång att växa också, då kan nog killen se inte allt för oäven ut. Han fyller numer ut den där långa, högbenta kroppen och ser inte fullt så slyngelaktig ut längre.Gjorde några försök att ta nån bild på honom idag och det här är vad jag kan bjuda på. En motljusbild....!

Bandits och Barbros dotter Edith Piaf! Tror ni hon berör mitt hjärta??????

Hon berör mitt hjärta så in i.....den, så trots att jag haft 8 förfrågningar på henne, så är hon fortfarande obokad....jag kan inte sälja henne utomlands, jag kan inte.....jag kan inte......men en sak kan jag och det är att försöka lämna henne till min dotter. Vi får se vad som händer. Jag har några väldigt trevliga och bra familjer på lut som hon också berört hjärtat på. Men det här är inte lätt. Pojkarna är inte heller lätta att släppa ifrån sig. Men de har nu alla tre hittat sina familjer och jag är övertygad om att de får fantastiska hem alla tre.

Jag har på denna kull haft massor med förfrågningar på kattungarna. På alla! Och alla har ju sitt speciella.

E-Type är en riktig spinnade köttbulle, stor, kraftig och med massor av päls. Och vem han är lik det förstår inte jag...inte är det mamma och inte är det pappa heller och nån brevbärare är det inte heller som kommit innanför dörrana här....så vem är det??????

Eagle Eye är en högbent räkel med sååå snygga öron med rejäla tofsar, bra höjd i huvudet och med en skaplig haka. Den här killen tror jag blir riktigt grym. Sen var det väl frågan om han är silver eller inte. Min vän Anette tror väl njaaaaa.....kanske, men kanske inte. Jag vandrar fram och tillbaka dag för dag. Idag är det ja...i morgon är det väl nej då.. dags att bestämma sig snart. Nu behöver jag hjälp!!!!!!!

Rödtotten Elliot Gould var den som var först att finna sitt hem. Han är en sötnos!!!! Oj en sån sötnos han är! Lugn, lugn och försikig....lite pappa Bandit över honom. Härlig i kroppen, ganska mycket päls och stora tassar. Silver då....inte en aning just nu!!!
Jaha ja.. så har det börjat en ny dag igen. Kanske läge att säga godnatt då och hoppas jag kan stjäla nån stund ibland för att ägna mej åt skrivandet. Nattis alla därute!

Nästan 7 veckor

2009-02-10T17:30:00.011Z

...och jag vet inte ens vad kattungarna har för färg. Allra värst är det väl med E-Type. Är han amber eller bara en varm bruntabby kille

Killens nos är mörkt, mörkt brun utan tillstymmelse till nån linje runt nosspegeln.

Han är aprikosröd bakom öronen och även på resten av kroppen börjar denna färg komma och finns överallt i botten. Så här ser det ut på ryggenMen jisses en sån go pojk han är. Det räcker med att man lägger handen på honom, så går lillmotorn igång. Skulle vilja ha honom för mej själv, just pga av hans underbara temprament. Men nu blir det ett par från Stockholm som får äran att ta hand om denna kille. E-type kommer att bli en berest kille med åren, för paret kommer från Colombia och åtminstone den nya matten är diplomat och jobbar just nu på Colombianska ambassaden i Stockholm. Sen om nåt år är det dags för henne att bli placerad i nåt annat land. Men E-Type är en tuff kille så det går säkert bra för honom att flänga runt i världen.

Det har nu gått en vecka sen jag startade att skriva det här inlägget. Verkar som att min tidsbrist har blivit ett nåt som permanentat sig och kommit för att stanna. Känns inte som det är nån ide att skriva ett nytt inlägg, utan lika bra att sluföra det jag började på för en vecka sen.Så på nedanstående bild är nu E-Type 7,5 veckor. Riktigt svart om nosen är han, men är den i kullen som är den tuffaste och samtidigt den gosigaste av allihop. Sötisen!!!!Elliot Gould är en lite blygare kille. Han kommer fram så försiktigt, så försiktigt och provar lite med tassen på min kind, när han tycker det är dags att vakna på morgonen. Han är en riktig sötnos, en sån där gräddbakelse som man bara vill pussa på. Elliot kommer att flytta till Stockholm han med och ska bli sällskap och kompis till Felicia, en 2,5 årig honkatt.Och hans färg börjar jag också bli lite osäker på. Silver eller inte??? Vi får se, men snart är det dags att registrera kattungarna och det vore ju förstås himla bra om man kunde ange en färg som är rätt också......

Den här bloggen blir visst aldrig färdig...för nu har jag inte tid att skriva mer. Gör ett nytt försök i morgon och då hoppas jag på att kunna visa upp bilder på Eagle Eye och Edith Piaf också. Så god natt allesammans som tittat in.

Mina små pussgurkor

2009-01-13T18:41:00.009Z

Måste bara lägga ut några bilder på B o Bs bebisar. 2,5 vecka gamla och redan små personligheter. Lilla Edit söt som socker och förmodligen en shaded tjej. Är det detta som är en "snibb"? Kolla på V-tecknet i pannan. Mamma Barbro är ju väldigt ljus i sitt silver och lika blir nog denna tjej. Lilla Edith är en fundersam tös. Sitter och beskådar mamma noga när hon äter. Ja, ser faktiskt paralyserad ut när hon noggrannt lär sig hur man ska göra när man äter. Vi får se vad det leder till i framtiden. Kanske blir hon lika matglad som mamma. E-Type är den stora grabben, som inte kan bestämma sig för vad han egentligen har för färg. Han ser fortfarande väldigt silvrig ut, men är mörk inne i öronen och omönstrad är han ju inte. Har fått funderingar från 2 olika personer om han är amber!?! Men vad skulle det vara för färg då?? Ibland funderar jag på om han kan vara blå?? Men slår bort det lika fort igen. Men så ända in i... så svårt det kan vara med färgerna!!!!

E-Type är en krallig och mycket tuff kille. Hänger på bolådans kant och skaaaaaa bara upp!!! När jag fäller ner kanten på bolådan så sticker han direkt ut på vift. Barbro tar det lungt, men Diva har fullt sjå att få honom tillbaka till lådan igen. Måste börja göra i ordning hagen åt småttingarna nu, så de får sträcka ut småbenen lite mer.

Elliot, den lugne försiktige killen, som än så länge gärna ligger och tuttar hela dagarna. Han är bara såååå söt. Känner mej även lite osäker på hans färg. Silver eller inte, vi får se.

Ibland ser jag knappt skillnad på Eagle Eye och E-Type. Ser väldigt lika ut i färgen, men Eagle Eye är kritvit inne i öronen och vit i botten av pälsen på huvudet så han ska väl i alla fall vara silver. E-Type till vänster på bilden och Eagle Eye till höger. Eagle Eye är lite längre i huvudet än E-Type. Och vilka hakor dessa killar har. Och var har dom fått dom ifrån??

Eagle Eye är en ganska anonym grabb som tar det lungt här i livet (än så länge)

Ja, jag är mycket nöjd med utveckligen på hela kullen än så länge. Små charmörer alla fyra som man inte kan se sig mätt på. Öronen kommer fint och det ser ut som att dom fått tofsar också, sötnosarna.

Här är det E-Type till höger på bilden. Hur ser en amber ut på tampdynorna?

Födelsedag

2009-01-11T19:15:00.007Z

Maken kom ihåg mej på min födelsedag idag! I och för sej så var det ju bara så sent som igår som vi pratade om den, då P-Å bjöd mej på färsk lax till middag. Riktigt mumsigt var det. Idag kom han hem med Tulpaner som han vet att jag älskar. Sött va!

Sen slog han på stort och bjöd mej på plankstek på kvällen. Han har tagit det som sitt kall numer att se till att vi får middag. Jag har aldrig tid och inte tänker jag så mycket på det heller. Häromdan när jag kom in vid 22-tiden från kattpensionatet, kände jag ett visst hunger och kom på att jag inte ätit nån mat på hela dan..... är det konstigt att man känner av magkatarren igen? Men det är klart, man kan ju få en viss mättnadskänsla av T. Gaviscon också.

Idag hämtades åter en kisse hem till sina nära och kära som varit på semester. Morris en härlig huskatt som hade mycket drag av skogis. En riktig goseplutt, en stooor goseplutt!!Så nu har jag faktiskt bara 4 kvar här efter julrushen. Sååååå skönt att känna att man har tid att beta av sånt som ligger efter. Betalat en faktura som plötslugt ploppade fram ur nån hög. Likaså har jag äntligen hunnit skriva slutfakturan på de hemlösa kattungarna som bodde här i 2,5 månad.

Jag får lite rapporter från de nuvarande ägarna fortfarande och det är så roligt att höra att de har det så bra. Ja, det känns verkligen som de var mina egna som skulle ha nya hem. Och allt slutade ju så lyckligt med.

Den här bilden kom häromdan från Åsa, som till slut fick sin älskade katt som hon längtat efter sen hon var barn. Bilden säger allt om hur lycklig hon är med sin lilla Tussan, fast numer heter Tussan Maja.

Nu tänker jag inte skriva mer idag, för nu ska jag in och mysa lite framför TVn tillsammans med min gubbe. Avslutar med en bild från bolådan där man hjälps åt med småttingarna. Barbro matar och Diva tvättar. Träning ger färdighet!

Jisses så söta dom är!

2009-01-01T19:46:00.016Z

Mina timmar har krympt, så numer består en timme av 8 minuter och inte som förr av 60 minuter. Undrar just när det gjordes om. Alltså, har jag skitsvårt att hinna med allt på denna fjuttiga tid.
Kattpensionatet har sen mitten av December varit knökfullt. Nu har det minskat, så just nu bor där 10 katter på 7 rum. 15 var dom när det var som mest.
Gissa om jag ser fram emot den 18:e januari!! Det blir min första lediga dag sen i Augusti. Och hela 2 dagar är det då tomt på kattpensionatet, innan nästa gäst kommer. Men ok nu kommer en lugnare period igen och det var ju tänkt att det här projektet skulle bära sig såpass att det åtminstone skulle gå att betala lån och driftskostnader på intäkterna av verksamheten. Och det har det gjort faktiskt. Fast då har jag ju förstås inte fått in alla slantar än...men när de gör det då är jag på plussidan igen.

Så visst är det kämpigt att vara egen företagare, men det fungerar. Men så klart känner kroppen av stressen... en morgon innan jag hann ut i kattpensionatet så kom migränen.... Och det skulle komma ett par och hämta sin katt...ringde till maken ute i garaget och han var denna gång min räddande ängel. Magkatarren börjar också ge sig tillkänna....sur smärta i magen...Bläh!

Men roligt är det och fantastiskt är det också att det ändå går så bra... kunderna kommer och de är nöjda över att ha hittat ett kattpensionat där de kan lämna sina kissar, när de ska iväg på sina resor.

Tänk så många de var som log i mjugg över att jag skulle starta ett KATTPENSIONAT!!! Det skulle väl inte gå... Är du säker på att det finns underlag???? Som tur var så trodde min dotter Joanna på mej och peppade mej så jag vågade fullfölja mina planer. Ja.... maken också trodde på mej, men inte på samma sätt som Joanna. Men sen är jag väl den typen som tror på mej själv också, annars skulle jag förstås inte komma nånstans i livet. Jag har ju faktiskt vågat en hel del hittills. Jag var urblyg och skiträdd för allt och alla i yngre dar. Ända tills en lärare berömde mej för ett föredrag i skolan. Hon sa till mej att jag gjorde allt rätt...talade högt och tydligt, höll ögonkontakt osv....och jag mindes inte ett ord av vad jag sagt! Men jag minns att den händelsen var på något sätt förlösande för mej... efter det så vågade jag och började tro på mej själv. Ja, lärare kan vara bra att ha minsann.

Så kom dom ut även denna gång, Barbros bebisar! Och kl 00.00 i natt så blir dom en hel vecka gamla. Jag missade förstås, så när som på ett hår, födseln. Trodde att hon skulle gå över tiden lika länge som förra gången, eftersom bebisarna inte kom på dag 65 och inte heller på dag 66. Jag sprang fram och tillbaka mellan kattpensionatet och sovrummet och tittade till Barbro. Allt var tvärlungt hela tiden. Sista gången jag gick ut till KP så låg Barbro i ett krypin i lilla klösträdet på sovrummet. När jag kom upp i sovrummet vid 24-tiden så låg hon fortfarande där....men det var nåt svart på magen... kröp ner på golvet för att kika in i gömslet och mycket riktigt så var det en kattunge. Jaha... flytta ekipaget till bolådan... Barbro vägrar komma ut ur gömstället...tar då babyn och bär iväg den varvid Barbro såklart kommer efter och flaff, flaff... så ramlar det babysar runt henne på golvet... 2 våta, blodiga kattungar ligger på golvet. Jag kryper runt och kollar under sängen så det inte halkat iväg nån dit också. Men det är inga fler. Efter en 30 minuter i bolådan så kommer den 4:e. Sen är det klart. Så gick det med hospiteringen för Malin, som skulle vara med... Nåväl, Malin kom ändå och fick vara med och se alldeles nyfödda kattungar. Så till 4 på natten satt vi och dreglade över bolådan tillsammans. Riktigt mysigt var det att få dela denna stund med Malin och bara kunna prata katt så mycket man orkar.

Idag har jag fotat lite kattungar....igen. Så nu tänkte jag bjuda på lite bilder på världens goaste kattungar. Håll i er för här kommer dom.
Först idag är söttösen Edit Piaf. Edit har börjat öppna ögonen. Hon är en riktig kämpe och slåss för bästa tutten och hon vinner kampen varje gång. Men så går hon upp i vikt också...

Sen kommer rödtotten som jag inte kan bestämma mej för om han skall heta Elvis Costello eller Elliot Gould.

Halva nosen är röd och halva vit!! Nåt liknade som farsgubben har. Sött va?E-Type, den store killen med tjurnacken. Stora, stora tassar!! Men svartsilver????? Kan vara bruntabby också... men han får vara vad han vill, för läcker är han.

Och så avslutar vi bilderna för idag med Eagle Eye, som visst är svartsilvertabby och inte svartsmoke. Men glad för det är jag!!!

Om bara några dagar så får vi se hela ögonen på småttingarna. Eagle Eye är den som just nu visar mest. Söööt!
Här är det storasyster Diva som tagit sin roll allra största allvar. Kan det bli mysigare än så här? Ja det skulle i så fall vara om man kunde krypa in i bolådan och ligga där i värmen tillsammans med allihop sjäv då!

Rund om magen och lite annat som hänt sen sist.

2008-12-04T19:43:00.009Z

Jovisst är jag det också och svårt är det att bli platt igen. Men nu var det inte min mage jag egentligen tänkte nämna, utan Barbros stora mage.

Barbro har nu knappt tre veckor kvar tills bebisarna skall komma. Och med andra ord är det också knappt tre veckor till julafon då. Och jag bara undrar hur katten ska man hinna med allt. Maken fyller 50 år innan dess. Han har avsagt sig uppvaktning, men fullt ut med det, blir det inte. Så vi räknar lite så där med runt 30 personer som kommer hit och de ska väl inte gå helt svältföddda härifrån. Så det är bara att planera, städa och försöka göra det bästa av det hela. Städningen har vi börjat med, just nu mot min vilja, men vad gör man när sotaren kommer......? Jag är inget stort fan av sotaren, men man får väl lov att vara glad att de finns trots allt, för inte skulle jag vilja sota och inte skulle jag vilja att maken gjorde det heller. Men ok.. storstäd blir det när han varit här. Bläh.

Barbro ja...Hon växer nu med en hejdundrande fart. Nu vid 6,5 vecka på väg, så har lilla fröken ökat sin vikt med 1,1 kg. Sist gick hon upp 1,6 kg totalt och hade bara tre kattungar i magen. Den gången kändes hon mera "fet" än denna gång. Nu känner man att det finns ett gäng i magen. Knöligare så att säga i magen, än förra gången. Men vi får se vad som kommer.. fyra kanske...eller kanske till och med fem... Jag börjar bli såååå nyfiken på hur de ska se ut. Världens vackraste kattungar blir det förstås (i alla fall i mattes ögon)

Planerna jag hade för Tessie gick tyvärr i stöpet. Efter parningen med Commodus så kollar man ju tuttarna och då kände jag en liten knöl vid sidan om ett juver. Så igår var vi till vetrinären och tog bort knölen och samtidigt så kastrerades hon. Så nu får Tessie nöja sig med att vara extramamma åt de andras kattungar istället. Och hon kommer säkert att vara en superbra extramamma.

Knölen såg ut som en cancertumör. Den var liten, ca 3 mm i diameter, och vetrinären tyckte att han fått bort den fint med marginal. Han kände eller såg inget annat avvikande, så nu får vi hoppas att ingreppet blev gjort i god tid.

Hon hade även en livmoderinflammation, så just nu är det ju väldigt skönt att allt blev åtgärdat på en gång. Å så tog vi bort tandsten med på en gång, när hon ändå var sövd. Så två sår på magen har hon, å så fin i munnen är hon nu lillstumpan.

Vad som är allra värst just nu, det är att hon löper!!! Hon var på åttonde dagen i löpet när hon kastrerades och idag är hon på nionde dagen och höglöper fortfarande. Hjälp!! Tänk om hon blir kvar i löptillstånd för att hon kastrerades under en löpperiod!!

Banditen bor på sovrummet och har nyinköpt Feliway i vägguttaget, för att lugna sina franska nerver. Han vill ju ner till mamsen och "trösta" henne.... Men han får stå ut några dagar till på sovrummet, så mamsen får coola ner sig först.

Kattpensionatet är nu fullt till jul och till nyår har jag en plats kvar. Redan den 10:e december börjar julruschen och den håller i sig till mitten av januari. Så mycket jobb blir det... men det har jag förstås inget emot.

De tre kattungarna är nu utannonseade på Blocket och som det ser ut nu så flyttar Kotten på söndag till en familj i Stockholm. På fredag eller lördag kommer en familj och tittar på Putte och sen kanske det bara är lilla tussan kvar. Det finns en till som är intresserad av en kattunge. Jag bara väntar på besked från dom. Vet inte riktigt vilken katt dom ville ha bara. Hoppas, hoppas att de kan tänka sig lilltussan. Hon var egentligen bokad först av alla, men sen visade det sig att ett av barnen i familjen utvecklat astma och de kunde inte ta henne. Men det är ju tur att de fick reda på det i tid så hon inte hann flytta.

Nu är de dessutom på gång att bli könsmogna. Kotten var idag vääääldigt intresserad av syrran och rätt var det var så tog han tag i nackskinnet på henne. Jaha... så var det slut på den leken. Tussan har de två senaste veckorna bott i eget rum pga att hon blev lite lös i magen efter vaccinationen. Idag släppte jag ihop dom så de fick springa och leka i korridoren tillsammans igen. Men den leken blev som sagt inte så långvarig. Tussan fick ett p-piller och sen hoppas jag att de nya ägarna kastrerar henne så fort som möjligt.

Nu är det dags att gå ut och natta småttingarna på Pensionatet, ge Banditen en dundermiddag med många kalorier och sen förhoppningsvis flyta in i en fåtölj en stund framför TVn. Vi har förresten införskaffat en sån där stor platt plasmaTV. Första kvällen fick vi huvudvärk och paniken kom över mej. Hur fasen kunde jag köpa en så stor TV? Hur ska det här gå? Vi måste sälja den igen.... men, men man vänjer sig... vi har inte ont i huvudet längre och TVn är döskön att titta på. Så nu är det dags att snart sjunka iväg en stund... så....gos natt allihop därute.

Byta bil? Och kattungar utan matte!

2008-11-18T13:22:00.007Z

Har väl sneglat lite på Per-Åkes bilar emellanåt eftersom min älskade V70 D5 med massa hästkrafter börjar bli lite till åren. Född -2003. I somras fick P-Å in en svart Jaguar kombi som jag blev lite smågalen i, för att det var en katt (jaguar) på alla fälgsidor, samt längst fram i fronten. Men förnuftet fick råda den gången så jag avstod. Kan ju inte byta bil pga dekorationerna. Fast rätt nära var det att jag trillade dit.
Nu står det en Volvo V50, också Diesel, på gården, som jag går i bytestankar om. Den är vit= minus för mej. Den är lite mindre= minus för mej. Det blir bättre ekonomi för mej med mindre bränsleförbrukning, mindre skatt och mindre försäkring= plus för mej. Och ett plus till...det var det viktigaste, storburen får plats på tvären i bagaget. Den är också helt ok att köra. Sommar och vinterdäcken är som nya, den har dragkrok och dieselvärmare. Och så är den född 2006. Samma pengar, alltså det går på ett ut att köpa den. Ja.. och så här ser den utHar kört den fram och tillbaka till vetrinären igår. Men jag måste ut och testa den på en längre och rakare sträcka också, för att se om det stämmer angående bränsleförbrukningen. Min V70 drar 0,5 l/mil och den här ska kunna gå på 0,4 l/ mil. Och allt som sparar pengar för mej just nu är ett stort plus.
Sen nästan 7 veckor tillbaks har jag haft tre småknattar på pensionatet. De kom till mej på grund av att deras matte akut lagts in på sjukhuset. Tyvärr blev utgången för henne dyster och i söndags avled hon. Så nu har jag tre småmissar på knappt 6 månader som behöver nya hem. Igår när jag var till vetrinären fick jag telefonnummret till en dam som just mist sin katt och som ville ha en ny. Jag har försökt att nå henne idag men ännu inte kommit i kontakt med henne. Ska snart prova igen att ringa henne. Jag hoppas innerligt att denna dam vill ta hand om nån av mina sötnosar. De är helt underbara, gosiga som bara den och igår satt jag och grät över dom ute i kattpensionatet. Varför jag grät vet jag inte riktigt ... om det var för att jag insåg att nu måste dom flytta eller om det var för att det var så sorgligt att dom aldrig får komma hem igen. Jag grät hos vetrinären också när jag pratade om dom. Hur blödig har jag blivit egentligen...
Dom här bilderna tog jag när de just kommit till oss. Så dom har växt en del sen dess. Ska försöka fånga dom på bild igen nån dag.
Först ut är kotten, en rödtabby-vit kille. En riktig liten knubbis, som jag får hålla igen på maten för. Han fullständigt vräker i sig allt som bjuds, så han får en egen skål med mat, annars blir de andra två utan.

Sen kommer lillsnuttan Tussan. Hon var den enda som fått ett namn av sin matte. En blåtabby-vit tjej. Hon var den som från första början var helt oblyg och spann så fort jag tittade på henne.

Sen är det en svart kille med en pytteliten vit medaljong, ja egentligen bara några strån. Han har fått namnet Putte. Han är längre i kroppen, har mer höjd på benen och är smärtare än de andra syskonen. Stilig med andra ord. Han var väldigt försiktig i början och sprang och gömde sig när jag kom. Idag är han som de andra två. Ska upp i knä och puffar gärna undan de andra för att få bästa platsen.
Nu slutar jag blogga för idag. Måste ut och ta min timme på vägarna. Gåendes alltså. Snart mörkt igen. Och en hel månad dröjer det innan dagarna vänder så vi får tillbaka ljuset igen. Och så vräker snön ner med, men det är bara att klä på sig och sen komma hem rosig om kinderna.

Kattungar på julafton?

2008-11-14T17:23:00.002Z

Barbro är dräktig och kattungarna förmodas komma på julafton. I alla fall är hon på dag 65 då. Den här gången vet vi exakt när de parade första gången, sen får vi se om hon kommer att gå över tiden, som vi antog att hon gjorde förra gången hon fick sina bebisar. Då föddde hon på dag 68. Eller tom lite till kanske? Så nu får vi planera vår jul därefter. Men vad gör väl det... vi ska få kattungar!!! Efterlängtade kattungar efter vår Bandit och Barbro. Sååå spännande det ska bli. Jag förväntar mej förstås världens sötaste kattungar.
Planera vår jul får vi även göra efter hur det ser ut på kattpensionatet. Många bokar just nu och som jag får höra, så är det fullt på andra pensionat i Stockholm och Uppsala. I alla fall på de pensionat som är lite "lyxigare" och har lite större rum. De som ringer nu håller andan när de frågar om det finns lediga platser. Så för min del kommer det att bli en och annan timme tillsammans med kattgästerna på såväl julafton som nyårsafton. Skall väl pynta till det därute så det blir lite julstämmning. Adventsljusstakar (elektriska förstås) köpte jag i somras på en auktion som jag tänkte till pensionatet. Dom ligger därute på vinden och väntar på att snön skall falla, så det blir lite stämning. De senaste dagarna har det bara varit grått, regn och trist och trist igen.
Idag skulle jag städa vinden och sätta upp lite hyllor, för att få lite bättre ordning däruppe. Alltid bra att ha ordning när man ska leta reda på nåt. Då kom jag förstås på att innan man sätter upp hyllor, så är det bra att isolera väggarna inför kommande projekt. För hela vinden ska i sinom tid isoleras och ev skall där byggas ett par övernattningsrum, för hussar och mattar. Jag hade några isolerbalar kvar som låg däruppe och drällde. Så på med skyddskläder, sjalett och gummistövlar och så satte jag igång. Efter nån timme ringde Anette och frågade vad jag höll på med. Jag hade liksom lite svårt att prata.... hostade så fort jag skulle prata. Anette tyckte nog att sjaletten var säkert fin som skyddsklädsel, men hade jag hört talas om munskydd?????? Jo, jag hade ju ett som låg i lilla byrån därnere på pensionatet... men det var ju lite krångligt att ta av stövlarna och så. När vi pratat klart så gjorde jag som goa, förståndiga Anette sa. Jag hämtade munskyddet och sen kunde jag faktiskt jobba utan att hosta. DET var mycket bättre.
Nu är det fredag och Idol på TV väntar. Det är veckas absoluta höjdpunkt.
Och väntar gör även maken på att jag ska komma och äta. Potatisgratäng med fläskfile och vin bjuds det på idag, så det är bäst att skynda. Ha det trevligt ni med på fredagskvällen. Kram till er alla.

Banditen ska bli pappa

2008-11-07T00:03:00.007Z

Tänk att han lyckades den lille filuren. Lissi (S* Granboet´s Lisa-Marie Presley) är dräktig.

Lissi var inte särskilt imponerad av Banditen när hon var här på besök. Banditen hade inte tid att vänta på att hon skulle börja flörta. Nej han tog alla tillfällen i akt. När hon skulle äta, när hon skulle dricka, när hon skulle gå på toan. Ja, varje gång hon var tvungen att gå ner från sin fristad där uppe på klöspelaren. Så tro sjutton att hon vart förbannad på honom. Men va fasiken hon var väl inte här för att bli kär heller, tänkte väl Banditen. Lissis husse och matte körde ju hela vägen från Örebro för att hon skulle bli dräktig och då har man inte tid att förspilla nån tid på sånt tjafs som kärlek. Ja nog måste jag säga att Banditen han kunde allt redan. Ligger i generna säger Anette, som äger pappakatt Maximus. Och ja så är det nog. Fast egentligen har ju Aalbin massa samma gener och han var helt bakfram läääänge innan han fick till sin första parning.Barbro då? ja kära nån.. hon parades ju på samma sätt som Lissi. Låg och tjurade på klöspelaren och Banditen passade på så fort hon klev ner på golvet. Jag släppte ut henne från parningsrummet efter 1,5 dag eftersom de parat > 8 gånger redan och hon var sannerligen inte intresserad av Banditen längre, (om hon nu överhuvudtaget var det). Och vad händer när hon får se Aalbin..... hon är döööööökääääär i honom. Stryker sig, rullar sig framför honom, ställer upp sig och purrar och fjantar så in i den!!!! Och vad gör Banditen då? Jo, han passar på att sätta på henne igen. Detta upprepar sig några gånger till. Hon gör allt för att vinna Aalbins hjärta och blir påsatt av Banditen. Ett sånt elände det är i kattvärlden. Stackars Barbro! Nu har det gått 2,5 veckor sen de parades och vi väntar med stor, stor spänning på att se resultatet. Vad som skett hitills, det är att hon helt struntar i Banditen. Hon hatar inte honom längre... nä han är osynlig för henne. Hon skiter i att han snokar henne i rumpan. Hon bara kliver lite åt sidan när han är närgången. Inget morr och fräs längre. Så nu har hon börjat lämnat sitt residens på övervåningen och är nere bland de övriga. Så vad kan det betyda???? Dräktig??? Inom en vecka bör vi ha kommit lite närmare sanningen.

Tessie då? ja det ser ut som om hon är skendräktig. Tuttar som växlar mellan lite rosa och bleka. Äter allt och är ständigt hungrig. Gått upp liiiite i vikt och är lite rund om magen. Hon.... som alltid är smal som en vidja!!!! Tänk om man visste ändå. Men det är bara att vänta.

Å så har vi varit på utställning och vår underbara lilla Diva lyckades bli Best in show.

Jag har förstås alltid tyckt att hon varit världens vackraste och nu tyckte domarna det också. Ja i alla fall att hon var utställningens vackraste junior. Glad och stolt och alla möjliga känslor bara vällde inom mej och där stod jag och visste inte riktigt vad som hände. Vilka känslor som ploppar fram en sån här gång.

På söndag ska vi på utställning igen. Diva och Aalbin blir det som ska visa upp sig. Aalbin är badad ikväll och nja... han har dåligt med krage...men, men ...han är så go och fin ändå. Kom upp och la sig hos mej ikväll när vi tittade på TV och Diva kom hon med och putsade på hans öron lite extra. Kanske tyckte hon att jag missat lite där och ville hjälpa till att göra Aalbin fin.

Ja, på söndag gör Diva sin debut i vuxenklass. Upp och tampas med de stora damerna.... hur ska det gå?!? Hon kommer att vara 10 månader och en dag.... Vi får se och hoppas att hon kan lyckas få sitt första certifikat.

Nä.. nu är det väldigt hög tid att krypa i säng. klockan är redan 01,49. Visst enda möjligheten för mej att hinna blogga lite, det är när resten av "familjen" sover. Natti.

Bara kattporr för hela slanten

2008-10-20T19:03:00.012+01:00

Parningar, parningar, gosa med kattpensionatsgäster och städning, det är vad mitt liv just nu består av... till största delen i alla fall.
Först ut var Tessie med att löpa, mycket tidigare än jag förväntat mej. Trodde hon skulle vänta till mitten av December, som hon gjorde för två år sen. Men hon hade bestämt sig...nu var det dags. Så det var bara att packa lilla neccesären till madam och ge sig iväg till fästmannen i Stockholm.
Hon har en hel del denna lilla lady som matte älskar och själv älskar hon att ha bebisar. Och ok då... en sista kull då min sköna dam. Om det har blivit något... det känns just nu mycket tveksamt, då hon hela tiden la sig ner under parningen. Nån gång hörde väl Tina henne vråla, sååååå... det återstår att se. Om ca två veckor vet vi.
Sen kom Lissi tillbaka till Banditen, den STORE ÄLSKAREN!!!! Han kan konsten han, inte att förföra..... utan att kliva på helt enkelt. På....6-7 sekunder.....sen av. Sen helst på direkt igen. Han ger tjejerna inte en chans att visa om de vill eller inte. Den här gången bevittnade jag 8 parningar på två dagar, sen hade P-Å också bevittnat nån, så nu är det bara att hoppas att de unga tu har lyckats och att Banditen får bli pappa till ett gäng vackra silverbeisar hos S* Granboet´s.
Jaha! Sen i förrgår så ropar P-Å från nedervåningen att Barbro löper och att vår kastrat Aalbin håller på att sätta på henne. Snabbt hämta henne och avbryta det som Aalbin ville göra...
Skit.... jag som hoppades på att få se resultatet av Tessies parning först, innan det var dags för Barbro att löpa. Om det blivit något eller inte alltså.
Barbro har inte visat en sekund att hon varit på gång i löp. Men på gång var hon. Funderade i ett och ett halvt dygn på hur jag skulle göra och det blev så här Efter en halvtimme hade dom parat första gången. Efter ytterligare en halvtimme hade dom parat 3 gånger. Och aldrig nånsin har jag hört en katt spotta och fräsa och anfalla nån som Barbro gjorde. Ska man våga eller inte...? Det är fråganAvvaktar nog en stund till tror jagHon luktar rätt ialla fallJag tror jag mopsar upp mej tillbaka, få se vad hon säger då... den lilla morrhoppan..fattar hon inte att jag ääääälskar henne mer än nåt annat på denna jord!!!!!!Men killen har klarat sig undan hennes utfall. Han har gått runt väggarna i parningsrummet och efter parningarna så han han snabbt som ögat hoppat undan. Jädrars så duktig han är.
Blev mycket just nu med parningar på två honor, med bara en 9 dagars mellanrum, men jag vet inte hur länge jag kan hålla Banditen fertil, så så här får det bli just nu.
Sen Banditen fick korn på kvinnfolk så har han nämnligen varken lust eller tid att äta. Och äta måste man ju. Det vet väl alla att man kan inte leva på kärlek, hur gärna man än vill. Så jag hoppas att han tar sitt förnuft tillfånga även han och att hans överstinna hormoner lugnar ner sig en bra bit.
Jag har ju anmält honom till utställning i Åbo i slutet av November också och att komma dit som en spinkis lär inte hålla. Då får vi nog åka hem utan någon IC-titel.
Och äter han inte så lär han inte få träffa några fler tjejer heller och det är ju hans stooora passion just nu. Så det är egentligen inga svåra val för herrn. Träffa tjejer=äta först. Inte äta= slut på dejtandet. Och det vill han ju inte... vår porno i familjen!!

Äntligen har jag hittat dom.....

2008-09-06T14:29:00.009+01:00

Kantarellerna! På min tur igår längs Gåsbovägen, hittade jag dom äntligen. Årets allra första kantareller! Har ett ställe som ligger precis bredvid vägen. Tyvärr gallrade skogsägaren bort allt för många träd (i min smak) för ett par år sen och då försvann också kantarellerna. Jag har ju förstås gått runt området varje år ändå och kollat om dom finns där.....och i år fanns dom där igen. Dom hade flyttat sig en liten bit bara. Stod där så gula och fina och en del gömdes under riset, som var kvar sen fällningen. Så i dag las dom i pannan... sen gick jag upp på övervåningen för att söka rätt på numret till Lollo på Florinellas. Skulle bara slå numret och sen fortsätta samtalet nere hos mina kantareller. Men var katten har mitt minne tagit vägen??? Efter ett långt samtal så...... jädrars kantarellerna!!!!! Ja dom blev goda men blev lite mer som chips, lite knapriga och lite väl mörka i färgen...men dom var goooooda i alla fall.

Började mitt letande efter skogens alla gyllene godisar för en ca vecka sen. Brukade innan den stora trädfällningen, ha dom växandes alldeles bakom huset och en bit nerför i backen. Den dan kom jag inte hem med en endaste kantarell. Det var till och med tomt i den lilla skrevan där det alltid brukar finns ett gäng gulisar.

Vad jag däremot hittade var ett jordgetingbo. Det var så ÄCKLIGT så jag knappt kunde fota det och jag har inte sen heller velat hantera bildera, men nu kommer det en bild på getingboet. Så se upp mina vänner när ni travar runt i skogen. Getingarna har inte gått i vila ännu. På nästa bild kan ni se odjuren kravla runt, under stocken, på det där ljusare partiet till vänster... USCH jag ryser vid tanken på att ha satt ner foten där.

Vad jag också hittade var en gammal golfboll som nån har slagit ut i naturen. Gissar på att det var från tiden då maken roade sig med att öva att slå långbollar.

Å så hittade jag några stockar som jag ville ha till kattpensionatet En orkade jag släpa hem. Tungt var det och svettig blev jag, men hem kom den. Lyckades till och med trixa mej in på gården en annan väg än den jag tog ut. Vågade inte gå samma väg pga getingboet. Lyckades krångla mej igenom P-Ås bilar som är till försäljning, utan att repa en enda. PUH!
Ser ni Jaguaren på bilden? Andra från höger. Jag var jättesugen på att köpa den. Det är en kombi och så har den katter på fälgarna ... döläckert, men priset var inget för mej, så den fick gå till nån annan, som också ville ha katter på fälgarna.
I morgon blir det standardföreäsning i Stockholm. Karta och vägbeskrivning har jag redan dragit ut, så nu hoppas jag att jag kör rätt, så jag kommer i tid. Skall bli kul att träffa lite skogisfolk och jag hoppas det blir lika givande den här gången, som det var i Mölndal. Hoppas också på att deltagarna är aktiva och ställer massor med frågor.
Nu är det dags att se till katterna på pensionatet igen och gosa lite extra med Muusti som kom igår. En svart 10-årig hona med ekorrsvans. Muusti är prästgårdskatt i församlingen, så inte vet jag om högmässan är inställd imorgon, när kyrkoherden är ute på resande fot. Kanske har dom tagit in en vikarie. Finns det en personalpool även i deras yrkeskår tro??

Blivit en traderare!!!

2008-09-02T17:52:00.009+01:00

Nu är jag på gång att bli en riktig "storförsäljare" på Tradera. Måste ju hitta andra vägar att tjäna mitt uppehälle på under lågsäsong, när kattpensionatet endast har lite strögäster som kommer och går, som när husse/matte åker till Mallorca, Filippinerna , USA mm... (inget avundsjuk alls).

Var i helgen på en loppis och valde ut lite av varje som jag trodde skulle gå att sälja på Tradera.

Hittade tex 2 st såna här fina Gustavsbergtallrikar Dekor 16 för 10 kr styck. Nu är dom utlagda för försäljning och de är uppe i det fashionabla priset av 24 kr. Alltså är jag just nu på plussidan med 4 kr. Sen ska man betala en liten sudd till Tradera också. Men det har inte gått mer än 2 dagar än, så lite mer ska jag förhoppningsvis få in. Sen har jag några andra saker inlagda med. De här vackra tallrikarna heter Maria och kommer från Gefle porslin. Jag la upp 5 st i samma annons med ett utgångsbud på 29 kr. Det har jag fått nu. Betalade 40 kr för dom själv. Sökte och kollade på andra Gefle Maria och där fanns ETT fat som var uppe i 199 kr. Men det var lite 4-kantigt, säkert är det så att fyrkantig Maria är en riktig raritet. Det ska bli spännade att följa och se om jag också kan få mer för mina vackra tallrikar. Maken Per-Åke ville köpa dom för 400 kronor, men det gick jag inte med på. Dum eller inte, det återstår att se. Säkert dum.... Men jag måste ju testa och se hur landet ligger.

Så nu är det mycket, "lägga in annonser och sen följa och kolla", i min vardag.

Skitkul är det. Måste hålla koll på om det finns några bra loppisar att besöka, eller om det dyker upp några auktioner framöver. Fynden kan jag ju alltid lagra i mitt näst intill tomma pensionat. Finns gott om plats där just nu.

Annars går min dag åt till att försöka få igång Tessie att löpa. Denna donna är ju bara helt hopplös på att lura mej. Precis som förra gången så är hon halvgalen och man tror varje dag att nu så.... men inte då. Tog fram leksakskattungen, som drog igång henne förra gången och tryckte den på magen några gånger så den kom igång att jama.. och kom igång det gjorde Tessie med.... och blev tokig och trodde hon hade kattungar. Slängde upp sig och ropade på "sina kattungar" och ville dia.

Dumma matte som lurar Tessie så. Hon springer runt och klagar och ropar och kommer som ett skott varje gång jag piper på "kattungen".

Nä.. nu är det dags att gå ut till pensionatet och se till att gästerna har det bra inför natten. Gosa lite med Lili och Sussie, samt att plocka upp lite tvätt därute som bör vara färdigt.

Imorgon kommer elektriken tillbaka för att dra telefonkabeln och installera det sista på utebelysningen. Och imorgon skall även sista handen läggas på det trådlösa nätverket, så jag får igång internet därute med. Sen kan jag ju i princip bosätta mej där med katterna. Får väl ta med mej vattenkokaren också, så jag kan dricka en god kopp te med när jag sitter vid datorn. Har ju glömt att fota mitt fina kontor. Men det får bli en annan dag... ni måste ju få se hur bra jag har det i min skinnstol med telefon och dator. Om nu allt kommer att fungera i denna teknikens tidevarv....

Bandit testar sitt parningsrum

2008-08-28T19:31:00.008+01:00

I dag gjorde matte i ordning mitt parningsrum. Jag har nämnligen fått napp!!! Ja, inte för att jag har ansträngt mej särskilt mycket för att locka tjejerna till mej. Jag testar väl lite då och då, om möjligtsvis Barbro har kommit på andra tankar ännu. När jag konstaterat att så är inte fallet, så lägger jag mej ner igen eller leker lite med Diva eller gör nåt annat som är angenämt i livet, som att ligga på matte och trampa på hennes tuttar.... Två brudar på gång....En svartsköldpadda och en blåsköldpadda, båda med silver och vitt, ska under hösten komma hit och fria till mej. Mums ... det låter väl härligt... Så nu är det bara att hålla tummarna att jag faller dom vackra damerna i smaken, så jag äntligen får prova på att använda min manlighet.

Matte tog med mej på en liten tur ut till parningsrummet när det var klart, så att jag fick godkänna mitt blivande kärleksnäste och även lämna lite angenäma dofter kvar där, som damerna skall få dra in i sina fina nosar när de kommer.

Bäst att kolla så att lådan är på plats. Mmmm... fylld med ren och fin sand. Ok duger bra!! Hoppas tjejerna gillar färgen bara, men grönt är skönt så det ska nog gå bra.

Aha!! en lucka med en egen altan också. Den får jag nog be matte stänga, så inte brudarna sticker ut när vi ska ha vårt kärleksmöte. Kanske vill vi ligga därute i solen och mysa lite sen, när vi är klara med det vi ska göra.

Jaha ja, här kan jag ju sitta och kolla på husses bilar, om jag tycker att det börjar bli för tråkigt att fria. Också ok matte.

Ok då brudar, nu har jag kollat att allt är som det ska, så nu kan ni komma. Ska bara be min matte att lägga in en matta på golvet så vi inte slirar.

Mina planer för Tessie

2008-08-20T19:55:00.010+01:00

Nu har jag börjat komma ikapp igen. Efter en superhektisk tid så har jag nu betat av det ena efter det andra. Fast min lista över sånt som skall göras, som jag skriver om varje kväll, är fortfarande låååång. Men nu är det sånt som kan göras succesivt och inget som ligger över mej och maler. Så skööönt..... Vissa dagar tar jag mej inte för nåt alls. Måste vara nån sorts rekyl pga av allt slit jag haft under våren och sommaren. Fast vem vill göra nåt när det regnar mer ena dan än den andra. Bläh..... Näväl, jag har uppdaterat hemsidan som legat still sen.... jag vet faktiskt inte när...... Hade i alla fall inte uppdaterat utställningar sen Barbros kull var på utställning och det var ju 3-4 månader sen. Men nu så.... är det gjort.

Starten av pensionatet överträffade mina förväntningar. Telefonen ringde flera gånger per dag och det blev en vana att alltid ha den med sig. Nu har det stannat av med bokningarna. Trist..... men semestrarna är ju över, så nu får jag vänta in de som skall resa utomlands. Fast jag har ju några på gång redan. Till och med Jul och nyår har jag några katter inbokade. Sigge har varit här två gånger redan och kommer tillbaka i September igen och sen till nyår. Perfekt familj som reser mycket hi, hi....

Drömmen gick till slut i uppfyllelse, men det är ingen dans på rosor precis. Städ och tvätt och tömma och skura lådor är en stor del av jobbet....men oroligt kul är det. Och så jätteroligt att få träffa katterna och deras hussar och mattar. Kattfolk är allt ena trevliga prickar.

Och nu har jag äntligen fått tillbaka den den känslan att nu har jag tid med kattungar. Börjar längta efter småtassar och runda goa magar och den känslan ökade tusenfalt när jag var och hälsade på Tina på Kattilaforsen´s som har smått hemma. My goooood så söta de var hela hopen och guuuud.... så goa de var, Lennart och Jokke när de trängdes i mitt knä. Jag ville inte åka därifrån. Det var babylycka gånger 10000 att få vara där.

P-pillren på Tessie är utsatta sen 2 veckor tillbaka och hon har nu kommit in i en fas när hon pratar från morgon till kväll och däremellan skall husets alla katter tvättas tills de är sjöblöta.Banditen ät väldigt avvaktande över Tessies övergrepp och smyger gärna iväg när hon kommer med sina översvallande moderskänslor. Usch och tvi för morsor.....Lilla Diva ligger däremot och tar emot vårdnaden hur länge som helst, så hon går mest omkring och är blöt och nytvättad hela dagarna numer.

Tessie sover hos matte nu, ifall att hennes son skulle överge sitt livs stora kärlek Barbro och få för sig att mamma skulle vara ok att para. Tessie är förstås överlycklig över att få ha matte för sig själv. Hon ligger och spinner hela nätterna och ligger helst pååååå matte, vilket leder till att matte har jättekonstiga drömmar och pustar ut när hon vaknar.

Ibland kan det vara lite svårt att veta var man har Tessie, när hon springer runt och pratar och "tillrättavisar" alla i hemmet. Är hon på gång i löp eller inte? Som tur är så har jag upplevt hennes löp några gånger och vet att när hon kommer igång på riktigt, så finns det ingen tvekan om vad det handlar om.

Och fästmannen, det är IC S* Gunsmoke´s Commodus, för er som inte varit in och tittat på de nyligen uppdaterade planerna för Tessie. En kille som jag hoppas skall passa Tessie. Fortfarande ung med sina 13 månader, men pappa är han och bebisarna kan ni se hos

www.kattilaforsens.se där pappa Commodus också bor. Commodus har ett supersnyggt huvud, med just det som Tessie behöver. Han ser inte så stor ut ännu, men har en god tyngd och massa redan. Så nu är det bara att vänta in att den sköna damen skall löpa innan hon fyller 6 år, vilket hon gör i December. Sist när hon skulle paras så började hon löpa just i December efter ett uppehåll från Maj månad.... måtte inte samma sak hända denna gång.

Detta blir Tessies sista kull är det tänkt. Sen får hon bli hjälpmamma till de andra istället, för älskar kattungar det gör hon.

Efter denna kull så ska Banditen få sin dröm i uppfyllelse och dejta sin Drömkvinna Barbro. Han kommer väl inte att tro det är sant, när hon kommer att tillåta honom komma närmare än de tre meter som hon har som gräns idag.

Tv-dags! God natt och så hoppas jag att återkomma lite oftare i framtiden.

Pensionatet har smygit igång

2008-07-05T21:49:00.011+01:00

I morse anlände vår allra första gäst på kattpensionatet. En svartsmoke och vit kastratkille på 3,5 år som heter Morris. Han kom hela vägen från Uppsala och skall vara hos oss i 10 dagar medan hussar och mattar är på resa ner till Skåne. Hela bilen var fullpackad med Morris egna saker. Allt från sängar, till leksaker och mat. Fantastiska mattar kom och lämnade honom. En välskött kille som hade både vaccinationsintyg och var chipmärkt och registrerad hos Svenska kennelklubben. Morris har ägnat dagen åt att sjunga och ropa. Så det var bara för mej att packa med mej lite jobb in till honom och sitta där och hålla honom sällskap tills han kände sig hemmastadd. Morris har nu funnit sig tillrätta och har både ätit och gått på lådan. Sen har han lyckats spana in Svea som har stått och kikat på honom från kattunneln. Och det var nog dagens höjdare för båda två det. För spaningen av varann tog vääääldigt lång tid.

Fö så ägnar jag fortfarande den mesta tiden på dygnet åt att måla, måla igen och så emmellanåt åka runt med min släpkärra och hämta grejor.

Nu närmar det sig ialla fall slutet på detta slit och jag ska förhoppningsvis få njuta lite av sommaren och av att äntligen ha kommit igång med kattpenisonatet.

En hel del bokningar har ramlat in, så nu börjar det kännas att denna satsning faktiskt var rätt. Och gissa hur skönt det känns!!! Projektet har ju dragit iväg en hel del över vad jag beräknade från början och för att inte tala om all tid jag lagt ner på det hela. Puh!!! I går kväll kom jag in kl 23.30 efter att ha städat efter 4 hantverkare som gjort sitt i slutminuten.

Elektriker Anders var här (två av ytterbelysningarna jag köpt var med rörelsedetektor, vilket jag inte vill ha... måste alltså byta dom)Rörmokare Kalle var där,

Rörmokare Robban var också där. Kalle jobbade i dusch/wc och Robban i rengöringsrummet.

Så nu har vi el och vattnet kommer ur ledningarna. I veckan var även installatörerna av ventilation/värmepump här och gjorde sitt. Pumpen står "på egna ben" för att ljudnivån skall bli så låg som möjligt

Grävare nummer två var här och gjorde om grävare etts jobb från i höstas, då avloppsrännan tydligen hamnade för djupt!!!! Så det var bara att låta denna jättemaskin för andra gången på ett år gräva upp halva gården. Phuiiii.

Ja... vem var det mer som var här? Jo.. plåtslagaren som fick specialbygga hängrännor som skulle kunna leda bort vattnet både från tak och katternas tak. Och så här ser det utOm man nu kan förstå hur det hela hänger ihop....Å så förstås var snickaren också här. Han hänger med in i slutminuterna han med. Och lite jobb finns det kvar ännu. Uteboxarna på baksidan har inte fått tak ännu,(skit.... nu ser jag att den där bruna altandörren inte blivit målad på utsidan ännu.... ett jobb till alltså) Här längs hela altanen skall det bli en blomlåda där det skall planteras klängväxter som framöver skall ge skugga åt pensionatsgästerna. Golvlister skall på plats, (så fort jag lagt golven klart). Och så är det 8 nya dörrar till kattrummen!!!! Jag höll på att dö när de förra kom upp.... de var skitfula. Jag försökte verkligen att acceptera dom.. men.... nä det gick inte... de var helt enkelt gräsliga. Så iväg till byggnadsfirman igen och köpte nytt virke. Denna gång blev det ett bättre hyvlat virke av lite smäckrare design. Och så ett annat nät, som inte var så hiskeligt grönt, bara lite grönt. Gissa om snickare F denna gång höll på att få hybris!!!! Han trodde jag skojade, när jag sa att han måste göra nya dörrar. Inte förrän jag själv, med viss hjälp av maken, skruvade ner alla dörrarna, förstod han att det var sant att han skulle få göra 8 nya dörrar. Så nu står jag och målar dörrar.... Slipar, spacklar och målar.... 3 varv. Det tar sin tid. Så det här med blogg och hemsida och.... det får tyvärr hela tiden läggas åt sidan.

I morgon skall jag hämta mera nät igen. Men det är nästgårds i Älvkarleby, så jag räknar med att hinna måla ett antal dörrar klart, lägga golv i korridoren och även i nåt kattrum till. Och så är jag i jättebehov att få in golvet på kontoret ocskå.....men det går inte att hinna allt på en dag... så det får nog dröja nån dag till innan jag kan få sätta mej vid mitt skrivbord (som jag köpte för 50 kronor på Blocket, fynd....)

Nix pix nu är det faktiskt sängdags om jag ska komma ur sängen i morgon med för att fortsätta mitt projejt så..... godnatt till er alla igen.

Midsommar och katter

2008-06-22T21:42:00.013+01:00

Så var det gjort för denna gång med då. 21 släktingar var vi som bänkade oss runt bordet på altanen och sjöng snapsvisor, drack snaps och åt en god midsommarbuffe´

Här är det Per-Åkes mamma Anna-Maja och hans syster yster Åsa som väntar på att få komma fram till buffe´bordet. Just nu tomt på tallriken, men vänta bara..... det blev allt en och annan sillbit och annat smått och gott

Här är gänget som inte väntar... mums mycket gott blev det.

Fler hungriga ser jag...här är det är mina syrror som står och väljer.

Å så lilla Bianca som dagen till ära är alldeles nyklippt. Hon är nog den sötaste hund jag nånsin sett. Väger 3 kg... alltså hälften av vad Aalbin väger!! Ja faktiskt mindre än alla våra katter. Till och med vår lilla Diva som är 5,5 månader väger mer än hunden Bianca. Men så är Bianca en äkta knähund också, men tuff som tusan. När Jonny och Lennart kom tillbaka från den traditionsenliga tipspromeden, så blev de bokstavligen utskällda av Bianca. Ok, grabbarna hade faktiskt varit borta nästan en timme!! på en tur som för alla andra tog ca 15 minuter, så det var väl rätt och riktigt att hon inte ville släppa in dessa två irrpannor på gården hur som helst. Heja Bianca som kan se skillnad på folk och folk!

Lilla Diva fortsätter att löpa.... jösses så den lilla damen kan låta och bete sig. Banditen fick träffa henne för jag ville se vad han skulle göra. Och vad gjorde han då? mr Ferdinand himself.... Han luktade på Divas heligaste område... sen gick han raka spåret till Barbro och försökte sätta på henne!!!! Och det skulle han inte gjort, för det händer bara en sak då och det är att han får ett stort kok stryk av den sköna Barbro. När Diva försökte åla sig under honom och samtidigt kurrade allt hon kunde, så hoppade Banditen baklänges av förskräckelse.... men nu har han äntligen fattat vad hon håller på med, så idag tog han tag i nackskinnet på lilla fröken och började trampa henne i sidorna,. Och vad gör den snälla matten då??? Tar bort honom och han får inte träffa den underbara Divan nåt mer..... vilken värld man lever i....

Men livet går vidare, inte spelar det mej nån större roll med den där lilla bruden. (ps. här på bilden är det kattpensionatet som syns i bakgrunden)Jag väntar hellre på min Barbro. Jag vet att hon en dag kommer att sluta ge mej stryk, när jag friar till henne. Tjejer är visst så där, säger min matte. Så det är väl bara att vänta tills den rätta dagen kommer.

Här är det vackra Svea som får avsluta dagens blogg. Hon är Aalbins tjej och hon kan inte förstå varför han får vara utanför kattgården, när inte hon får det. Svea gnäller och ropar när Aalbin struttar omkring utanför kattgården och retas.

Så ibland måste matte gå och hämta Aalbin och sätta in honom i kattgården hos Svea så hon får pussa på honom. Då blir Svea lugn igen och ordningen är återställd.

Midsommartid är löptid för vissa

2008-06-19T22:33:00.005+01:00

Lilla, lilla Diva löper!!!! Endast 5,5 månader gammal. Hon är ju bara en bebis själv ännu. Och hon är väldigt tydlig, råmar och ställer upp sig och sparkar med bakbenen, så här lär det inte bli nåt smyglöpande i framtiden. Å hon försöker med alla hon får träffa, dvs honorna i familjen. Ja de luktar och kollar förstås, vad denna lilla parvel har för sig.... men sen blir det inte någe mer, hur mycket än Diva försöker. Så nu är det high baloo här till midsommar. Och fullt med gäster kommer det i morgon. Så stackars Diva hon får vara på sovrummet och de andra katterna får vara i kattgården. Utom Aalbin då, han har nu börjat få vara ute och redan serverar han små näbbmöss utanför altandörrarna åt husse och matte. En sån duktig kille. Han tar några små vändor ut från gården också, men mest spatserar han omkring i trädgården och är såååå stolt över att äga en hel trädgård alldeles själv.Kattpensionatet är inte färdigt än, men nästan, nästan. Snickarna har idag slagit upp stommen till uteplatserna, så nu är det bara nätet, plasttaket och hängrännorna kvar. Sen har jag lite diversearbete som jag tänkte ägna midsommarhelgen åt. Ja inte riktigt hela helgen då, men lördag, söndag i alla fall, ja kanske i alla fall. Det är lite målning kvar inomhus och golvläggningen, som jag tänker göra själv. Den nye rörmokarn har varit här med sin kompanjon och satt en koppling på en slang, så nu har snickarna äntligen kunnat slå igen sista biten på väggen i rengöringsrummet. Så nu äntligen är det läge för mattläggaren att få komma och göra klart golven på toan och i rengöringsrummet. När han sen är klar så kommer rörmokarn tillbaka och sätter in alla rör och kopplar ihop allt med toa, handfat, varmvattenberedare, vattenpump, tvättmaskin och allt vad det är. Ja, kommer inte en hantverkare så står resten still, så är det. Men nu är cirkeln igång igen, så nu bör allt vara klart inom 1-2 veckor.
Och jag har fått min första bokning också!! Äntligen börjar det hända nåt!! Jag blev alldeles pirrig när jag förstod att nu börjar det faktiskt närma sig. En Maine Coonkille som heter Albert kommer hit, när husse och matte ska ut och tälta eller vad det nu blir. Albert har bott på kattpensionat förr, så han är lite världsvan.
Nä nu blir det natti, natti så jag orkar fira midsommar i är också.
Önskar er alla en trevlig och glad midsommar så ses vi snart igen

Hjälp......Rörmokaren har gått upp i rök!!!

2008-06-14T22:59:00.012+01:00

Fast det här är inte rörmokarn, det är målaren! Rörmokarn, han är försvunnen... puts väck... osynlig....borta...
Känner ni igen byxorna? Det var faktiskt min målare Pär som var först att köpa dom. Jag tyckte dom var så läckra, så jag kunde inte låta bli att härma honom. Så det är ett par äkta målarbrallor jag brukar ha på mej, när jag är på kattutställning. Inte bara läckra utan praktiska och sköööna också! Och fint blir det när Pär målar också. Nu är det bara småjobbet kvar åt mej, som att måla dörrfoder, tak och golvlister mm.

Nu är grunden till uteplaterna lagd, så nu är bara resten kvar och det ska ske i kommande vecka. Så det vill till att snickarna är utsövda och fulla med energi, när de kommer tillbaka efter helgen. Inget nattsudd med fotboll och whiskey tack!!!

Så har vi då kommit närmre midsommar i år igen. Knappt en vecka kvar och det var då som det var tänkt att kattpensionatet skulle vara klart...!!! Jag har fått kompromissat med snickarna, så nu är målet att kunna öppna kattrummen som vetter mot framsidan. Resten av rummen ska också vara klara till dess, men uteplaterna på baksidan får vi ta efter den stora helgen. Så inom en vecka kan jag ta emot gäster och syrran som brukar ha med sin Sessan upp hit på midsommarn, ska nu få den stora äran att inviga pensionatet. Här har jag lagt ut några golvskivor för att se hur de passar mot väggen. Och får jag säga det själv så blir det skitsnyggt. Ska ta upp den grå färgen och måla lite schbloner på väggarna, några kattassar kanske? Gårdagen ägnade jag åt en rejäl rundresa åt Stockholmshållet. Var i Sollentuna och köpte en hylla, i Rosersberg och köpte sista altandörren, på två olika ställen i Uppsala och köpte ännu mera hyllor och sen var jag till Jysk och handlade barstolar (ja, katterna skall få barstolar och även fotpallar på rummen) och till Bauhaus och shoppade 12 st takplafonder. Bilen var fullsmäckad med grejor och likaså släpkärran, som numer blivit min ständige följeslagare. Blå Volvo V70 och en urgammal släpkärra bakom... då är det jag som snurrar runt på vägarna och även inne i storstan....

En bild på min "Japaninspirerade" (som snickare F uttryckte det när han såg tapeten) fondtapet på kontoret. Ah.. vad kan man vänta sig av karlar!!!Vänta bara tills golvet kommit på plats också... så snyggt det kommer att bli.En del av dagens arbete. Målat dörrfoder till kattrummen för andra gången. Och det lär bli en tredje gång i morgon för det lyser fortfarande igenom lite här och där... skitfärg!!!

Skit är det också att rörmokaren har försvunnit!! Jag har nu försökt att nå honom i 3 veckors tid.. men han går inte att få tag på!!!!!! Panik!!!!!!Vad katten har hänt?? Råkat ut för nån olycka?? Rest bort?? Eller håller bara på att bli galen så fort han ser mitt telefonnummer?? och skiter i att svara???? I morgon ska P-Å kolla med nån annan, för annars kan jag varken använda min vägghängda toalettstol, som hänger där så fint på väggen, eller tvätta händerna, eller göra nåt annat som man brukar behöva vatten till.

Avslutar dagens blogg med en bild på Diva, alias Duvan, som var så duktig på Örebroutställningen och tog både Biv och NOM. Hon fick till och med en röst i panelen. Min lilla skruttgumma

Nu är jag här igen!!!!!!!!

2008-05-29T21:58:00.010+01:00

Vaknat igen.... kanske man kan säga att jag gjort nu.... efter flera månader i dvala. Fast egentligen är det inte alls så att jag har legat i dvala, utan jag har tvärtom kört järnet i ca tre månader... non stop.

Igår lämnade jag in sista arbetet på del 2 av Paw Peds uppfödarutbildning. Denna utbildning har legat som en järnhand över mej i 14 veckor! Varje onsdag klockan 18.00 så ska veckans uppgifter vara inlämnade. Och hel....sike!! vad det har varit kämpigt nu sista veckorna. Dels för att jag har så in i bängen mycket annat, som också hela tiden skall prioriteras, dels för att jag inte alls kom överrens med en tjej som jag skulle göra ett grupparbete tillsammans med i kursen. Norska.... dessutom och jag förstod ungefär en tredjedel av vad hon skrev.. Men nu är den uppgiften i alla fall godkänd till slut och nu väntar jag bara på sista veckans resultat. Sen kan jag äntligen släppa eländet.... för den här gången ialla fall.

Så nu är det bara bygget av kattpensionatet, företagets deklaration och en superkrånglig ansökan till kommunen kvar att tampas med (det ska jag göra i morgon) utöver de vardagliga sysslorna då, som att sköta hus och hem, och sex katter, och mota bort och strypa ormar, och åka på lite utställningar och... och... och....

Nästa vecka kommer en dam från miljö och djurskyd för att kolla in om allt är rätt gjort! Så håll tummarna!!

Nu är jag i alla fall tillbaka och här kommer lite rapport från bygget som framskrider med buller och bång. Snickarna snickrar, pustar och bär tunga grejor. I två dagar har det nu varit altandörrar i. Jag vet att dom är tunga, för jag har också burit dom i omgångar. På släpkärran, av släpkärran.... gissa om det är skönt att ha två starka byggare här som kan ta i och bära...

Här är det en glad och stark kille på bilden som har funnits här på gården nu under ett par månader. Jag brukar vakna av att det bangar frenetiskt klockan 07.30. Då är det bara att sträcka på sig och somna... om.... Näää, det är det inte.... för det går inte. Har ni försökt att sova nån gång när det är en eller två snickare som försöker att slå sönder väggarna i ett kattpensionat? Nä just det!!!
Snart är det klart.... gissa om Snickare F får hybris när jag talar om att till midsommar ska det vara klart. Men det är inte såååå mycket kvar faktiskt. I helgen kommer målaren och målar inne i huset. Räknade ut att det är ca 200 kvadratmeter väggar som skall spacklas och målas. Få se vad den notan går på... sen är det 9 innerdörrar till kattboxarna som skall byggas och en trapp upp till loftet, som också skall byggas, lite salning i fönstern och runt altandörrarna och sen blir det lite foder runt samma saker. Sen är det inte så mycket kvar att göra där inne.... lite mer förstås i rengöringsrummet då. Sätta in diskbänken och varmvattenberedaren och vattenpumpen och tvättmaskinen och och och. Jo det är visst lite kvar ialla fall.... hmmm

Men sen så, är det dags att bygga kattgårdarna!

Ja jösses vad mycket det är på ett hus att göra och jag jag målar och målar och målar... jag har målat allt hittills, rött och vitt. Och i fredags då trodde jag att jag målat allt klart och skulle just till att pusta ut och fira det.... då kommer snickare F och talar om att jag skall köpa 70 m av det och 80 m av det och allt skall målas vitt. Såå iväg till Gävle och shoppa igen och idag har jag stått där i heta solen, med hatten på och målat igen. Och är det tillräckligt torrt så ska jag ta ett varv till på samma brädor i morgon igen eller kanske blir det i helgen istället

Så här fint var huset i kväll i alla fall. Sen blir det kattgårdar 3 meter rakt ut från varje altandörr. Dom blir byggda på trätrall, med lite tak över första biten, så katterna kan våga sig ut sen, även om det regnar eller snöar.

Här är det maken P-Å som åkt upp i skyliften och tagit en bild från ovan. Läckert va! Här ser man lite av våra egna katters nya kattgård bakom pensionatet. Tänk så spännade det ska bli för Aalbin, Tessie, Svea och det övriga gänget att sitta på rad längs stängslet och hålla koll på gästerna sen. De står ju idag på bakbenen som lemurer och stirrar, när det skuttar förbi nåt rådjur eller annat idag.
Nu är klockan 23.56 och det är dags att säga god natt. Så då säger jag god natt då och ny rapport kommer snart med nya spännade detaljer från bygget!!

Glädje över de små och tråkigt besked ang. HCM

2008-01-17T16:20:00.000Z

Så har Barbros bebisar blivit hela 9 dagar och de växer verkligen så det syns. De är nästan bredare än de är långa och har inte långt till 300 gram nu!!!! Imorgon är nog åtminstone Diva Dior och Dolce Vita där. Lilla Dancing Queen börjar knappa in på sina långa syrror, så då kan ju alla förstå, att hon är just nu den som är allra fyrkantigast i tjejligan. Oj, oj oj så vackra ögon hon har det lilla pyret.

Nästa tjej ut blir Diva Dior, vår egen lilla linslus. Hon är snabbast i gänget och kavar på rätt snabbt i bolådan. Skrika riktigt högt kan hon också när mamsen skall tvätta rumpan på henne. För att inte tala om när Barbro råkar lägga sig på henne.........och hon är så superläckert mönstrad, få se om det hänger kvar när hon växer.

Och så till sist ett par bilder på söta Dolce Vita som var först att öppna ögonen, redan på dag 5 så var ett öga öppet. Hon är en lång tjej som även har det längsta huvudet. Och sååå vacker i sitt silver. Och hon kan minsann skrika hon med....ögonen hade hon inte tid att visa. Lite läskigt när det blir för ljust också.

Jag är verkligen supernöjd med tjejerna. De är förstås än så länge bara små korvar, men det är så fantastiskt, allt sköter sig själv.... nästan ialla fall. Mamma Barbro kräver ju en hel del mat och hon har fortfarande inte gått utanför barnkammaren. Ligger troget i babylådan och pysslar med de små. En fantastisk mamma min söta goa Barbro.

Sen har jag mitt uppe i denna fantastiska lycka fått ett jättetråkigt besked.... Sveas mormor har fått HCM och en son till henne (alltså Sveas morbror) är pappa till en katt som fått HCM. Svea är testad för 1,5 år sen ua och jag hade tänkt testa om henne nu till våren igen, vilket jag ju förstås kommer att göra nu också. Men Svea får nu bli kastrat. Känns naturligtsvis enormt tungt, men jag kommer inte att ta någon mer kull på henne, även om hon testas fri igen. Hennes mormor är testad ua tidigare och det är ju inte alltid som HCM visar sig förrän senare i livet och då har man ju redan ett antal avkommor...så för min del så har jag redan bestämt mej för detta. Och faktiskt känner jag nu att det var bra, att det bara blev en avkomma efter henne. Jag får bara hoppas att Svea klarar sig från HCM, så att hon kan få leva ett gott liv som kastrat. Kanske får hon en riktigt snygg krage då också och då blir hon farlig på utställningarna. Min vackra fina Svea.

Tessie hade jag också tänkt att kastrera i vår. Känns lite si och så med den tanken just nu, efter beskedet om att det finns HCM i Sveas linjer, som dessutom ligger så nära henne. Tessie är ju inte tekniskt den bästa skogisen. Men hon har varit en supermamma till sina ungar och med rätt hane så har hon fått riktigt skapliga ungar också. Hon har ett jättebra temprament och hon har ingen HCM i linjerna, vad vi känner till. Dåligt med testade katter i hennes linjer, men förfäderna har blivit både 17 och 15 år, så där finns väl lite att gå på i alla fall.

Ja, nu har jag hamnat i ett riktigt dilemma. Jag har förstås mina förhoppningar om att få behålla en av töserna i Barbros kull, men vi får se om det går att övertyga maken om detta. Kastraterna kan ju få vara ute lite mer sen och när kattpensionatet är klart, så kan dom även hålla mej sällskap därute på kontoret, så kanske, kanske kan vi på detta sätt få plats för en liten tjej till.

Nä nu måste jag få nån mat i mej. Vid 4-tiden i natt fick jag kräksjuka eller kanske matförgiftning och det var på en skala på 0-10... en nolla, om ni förstår hur surt och ont det gjorde i min mage. Det hela har nu klingat av och magen börjar skrika efter maaaaat. Vet inte riktigt vad jag ska våga ge den bara, det får bli något milt, som potatismos eller nåt. Måste få gubben att offra sig, för själv måste jag lägga mej på soffan och tycka synd om mej själv ett tag till. Är faktiskt lite matt efter nattens pärs.

Små bebisar och en stor pöjk

2008-01-14T18:17:00.000Z

Tiden den försvinner visst snabbare för var dag som går. Men det kanske är så det är.... så den dan när tiden har krympt till noll... är det den dan, då det är dags att packa kappsäcken för att flytta till det okända mån tro??? Hmmm.... nog om filosoferande om livets gåta för idag.

Idag är Barbros bebbar 6 dagar, så i morgon är det dags att fota första veckobilderna. Och hur det skall gå till, det är än så länge en gåta. Barbro tillåter INTE att man tar upp dom ur boet. Själv ligger hon där som fastklistrad, försöker man fota i boet så är Barbro där och trycker sig emellan och försöker äta upp kameran. Dessutom är hon är så kelig så hon vet inte hur hon skall få till det.

Dolce Vita (svartsilvertabbyn) har redan öppnat ögonen så jag kan inte fota med blixt på henne och det normala ljuset är inte av årets bästa kvalitet just nu. Kommer nån enstaka gång en solglimt, men mestadels är det bara grått. Vi får hoppas på att morgondagen gör entre med strålande sol. Och att det håller i sig till eftermiddagen när jag kommit hem från jobbet. Alltså jag slutar kl 12.30 imorgon.

Vi har i alla fall en linslus blad bebisarna och det är Diva Dior. Hon kryper runt i boet och lyfter lite mer på huvudet än de andra, så henne har jag just nu ganska många bilder på. Här kommer en tagen idag. Hon är en riktig stjärna. Så sööööt.

Tjejligan är ett gäng riktiga tjockisar. Minstingen är Dancing Queen som "bara" uppnått en vikt på 220 gram ännu. Men hon ser lika tjock ut som de andra två, men det beror nog på att hon är den kortaste av de tre. De andra två väger ca 250 gram. Det här är Dolce Vita. Hon är den allra största just nu.

Vi får se om jag kan fånga hennes vackra ögon på bild imorgon.

Banditen har också blivit en linslus. När jag ska fota CD så är han där överallt och ska sitta framför eller helst på CD. Så här kommer en bild på grabben då, såg i gästboken att pappamatte Anette önskat sig en bild på honom. Så special for you Anette, här kommer Banditen. Världens goaste pöjk.Fotade Cd för 8 veckors bilder häromdan och såg detta fenomen genom kameran och det var alltså sant! för när jag kollade bilderna i datorn, så såg lilla damen ut så här. Undrar jag om hon är en tulpanexpert som ville visa matte hur dessa blommor brukar se ut efter några dagar?Eller härmar hon bara tulpanen som blev lite slak efter hennes behandling med boxhandskarna?På hemsidan finns nu fler 8-veckorsbilder på Cd att beskåda. Hon är ett riktigt sockergryn, en tårtsmula eller en sockermaräng eller hur man nu ska kunna beskriva en sån charmant söt liten tjej-tjej.

Även denna kull kom ut till slut

2008-01-08T18:47:00.000Z

Det var en lång väntan på Barbros beisar. Bodde på sovrumet i fyra dagar och trodde varje dag att småttingarna skulle komma. Igår kväll gick jag och la mej vid 02-tiden. Vaknar av ett pip från bolådan kl 02.45 och där ligger Barbro och tvättar en liten baby. Hon hade redan städat efter sig och det fanns inte mycket tecken på att hon fött nån unge. Men det var en kattunge, även om det först såg ut som om hon höll en liten mus mellan framtassarna. Hon tittade på mej och såg sååå stolt ut. Jag hann ge henne lite beröm och klappa om henne, sen krystade hon ett par gånger, reste sig upp och födde fram 2an stående. Hann väl knappt tvätta den lille och äta upp moderkakan förrän nya krystvärkar kom. Trean kom lika snabbt den och sen vart det lugnt. Det kom ingen mer. Och så har det förblivit. Så ingen röd pojke blev det den här gången. Bara svarta tjejer. Men ooooh så vackra de är. Två svartsköldpaddor, en spotted eller tigre och en tabby. Förmodligen silver båda också. Å så en svartsilvertabby, och det ser ut som att alla tre är tjejer. Men jag får väl granska det lite närmare när Barbro törs släppa dom ifrån sig mer än två sekunder. Här kommer det några bilder på de vackra damerna. Ettan ut först, svartsköldpadds-tabby med silver?

Tvån som förstås kom sen. Också svartsköldpadda men, spotted eller tigre. Även här ett frågetecken på silver? fast jag tror att de är det, än så länge ialla fall. Få se vad mina vänner färgexperterna säger.

Å så trean som kom sist, en svartsilvertabby, förmodligen tjej hon med. Denna Donna är jag väl i alla fall så säker man kan bli över att hon är silver. Här kommer hon.

Det fick bli allt för idag. Nu ska jag pyssla om alla i barnkammaren, har ju en liten CD också som behöver kärlek och uppfostran. Igår var det Barbro som använde henne som sin gosenalle under förvärkarna och så här sött var det.

Trodde ni dom kommit?!?

2008-01-05T14:49:00.000Z

Då trodde ni fel. Här hemma har vi nämnligen en väldigt egensinnig donna. Föda bebisar på en torsdag? Näää.. det passar inte! På en fredag då?? Näää... inte det heller! På en lördag då?? Kanske... men är det inte lite finare att få Söndagsbarn tro?? Jag tror jag väntar tills det blir Söndag....

Bädda??? Vad är det? Det har ju matte gjort så fint, så det får duga. Jag checkar av lite ibland bara och lägger mej i boet och kollar så att allt är i sin ordning... men stöka till det är jag inte så mycket för. För säkerhets skull så har jag testat klöspelarens bo också, men det var inte särskilt mysigt därinne så det skippar jag. Lite väl trångt för min del också... höll ju på att fastna med magen!!

Mattes säng är superskön att ligga i också, här kan jag faktiskt tänka mej att föda mina småttingar. Vi får väl se var det blir när jag bestämt mej. Däremellan tycker jag att det är svalt och skönt att ligga på fönsterbrädan.. och så blir det samtidigt varmt och gott för magen.

Matte springer här fram och tillbaka och lägger handen på min mage. Det är jätteskönt och då spinner jag och talar om för min matte att jag vill att hon skall sitta så hela tiden. Men hon har så mycket för sig. Hon hämtar ved och eldar i brasan och hon dammsuger och nu skulle hon visst gå ner och äta också. Hur kan hon göra såna saker när hennes älskling ligger här och har ont...... Är det nåt konstigt då att man inte vill föda sina bebisar när matte inte tänker vara här inne hela tiden??? Och då menar jag verkligen HELA TIDEN och inte nån timme då och då bara!!!!! Nä nu ska jag vända på mej igen.... så vi hörs väl lite senare

Puss från Barbro

Kommer de i morgon måntro??

2008-01-02T17:53:00.000Z

Så har då även vi häruppe i de Norduppländska skogarna tagit oss igenom både Jul och Nyår. Vi har träffat släkten i omgångar och vi har skålat in det nya året och hälsat år 2008 varmt välkommet. Så nu kan vi se framåt och väntar med spänning på att Barbros bebisar skall komma fram från mammas varma goa stora mage. Det sparkar på rätt rejält nu, på både höger och vänster sida. Barbro ligger mest och sover, samt grymtar och suckar lite emellanåt. Ser tungt ut att bära på 1,5 kg extra när man bara är en liten katt. Eller liten och liten..... just nu väger lilla fröken lika mycket som Aalbin... dvs 6 kg!! Ja, i morgon är det dags.... om nu vi har förstått det hela rätt. Ingen parning fick vi bevittna, utan vi har räknat från det enda som vi vet är nåt åt parningshållet. Alltså ett skrik från Barbro med efterföljande tvätt av fästmannen. Ingen rullning eller tvätt av sig själv, utan det var Mosaic som skulle tvättas mycket noggrant i en halvtimme. Han blev ju sååå skitig av det där... Lilla, fina, fisförnäma Barbro, hon har sina egna ideer hon.
Har faktiskt en känsla av att det kan dröja några dagar till, innan kattungarna kommer. Barbro var lite sen att visa röda tuttar och även lite sen, eller i alla fall senare än de andra damerna här hemma, innan man kunde känna sparkarna i magen. Men vi får se. Semester har jag tagit igen, så jag ska kunna finnas till hands när underverken kommer, sen får de komma när de vill nu.

Lilla CD växer i lugn takt. Ingen bjässe ännu, men går ialla fall upp i vikt varje dag. Stora framsteg gör hon också. Hon går på lådan och hon äter torrfoder och försöker sig på att dricka vatten ur vattenskålen. Lite läskigt ännu det där med vatten, för man får hela tiden vatten i näsan och måste pfjussa ut det ur näsan. Däremot så går det alldeles utmärkt att lapa vatten från fontänen. Banditen är CDs bästa kompis och hon ger honom små snytingar på nosen när de busar. CD är en mäkta tuff liten tjej. Och bedårande söt, man bara smälter för henne. Men den lilla skitungen biter en i läppen när man ska gosa med henne, så just nu är det uppfostran för att få bort det ofoget.
Det blev en kort blogg i dag go vänner men....
Jag hoppas återkomma i morgon med nyheter om Barbro

Snart är det jul

2007-12-16T17:44:00.001Z

Sötisen Barbarossa har satt på sig tomteluvan, men ser mest ut att ligga sig i form inför den stundande storhelgen när allt brådskar för tomten och hans nissar.Vår lilla CD har nu blivit 4 veckor och vi har lyckats ta oss ända hit. Söt är hon som en sockertopp och kan få alla hjärtan att smälta. Hon ligger utvecklingsmässigt ca en vecka efter hela tiden. Lite krångel med magen har det också varit, men det var väl förväntat när hon inte diat en milliliter. Först var det förstoppning så småkorvarna satt fast i utförsgången. När vi löst det problemet, så blev det tvärtom. Så nu kämpar vi dygnet runt med att CD skall börja bajsa normalt igen. Just nu får hon små mängder KMR varje timme, samt Zoolac 4 ggr/dygn. Fick under några dagar också morotspure på ordination av vetrinären. Men effekten av det blev nog mest att hon blev mätt på morot och bajset blev morotsfärgat. Så nu kör vi en ny strategi. Vikten klarar vi i alla fall och hon går sakta men säkert uppåt. Idag väger lillstumpan 350 gram och hon är riktigt rund och go. Kattungehagen är färdig och CD knallar kavat omkring i den, för att sen hitta in till boet och sin myshörna med värmedyna, gosedjur och snuttefilt. Har väl visat henne sandlådan några gånger, men då blir hon mäkta förnärmad och tycker det är läskigt och piper högt... vill inte vara här.... usch så hårt och kallt och läskigt. Så vi får allt invänta tills lilla fröken växt på sig ett tag till. Än så länge verkar kiss och bajs-reflexen fungera när mamma Svea stimulerar, så det är bara att låta det vara så ett tag till.
Små sylvassa täder har hon fått och så har hon lärt sig att använda bakbenet att klia sig med. Sötare än så kan man knappast bli. Tycker matte!!!
Barbro fortsätter att gå upp i vikt. I dag klev viktökningen upp till 1 kilo-strecket. Magen är stor och stinn och jag tycker det putar mest på vänster sida. Så 3 eller 5 är det nog. Mamma Jippie fick ju tre och jag tror nog det är samma för Barbro. Hon är nog bara matglad och passar på nu att smaska i sig, när det bjuds på godsaker. Två och en halv vecka kvar är det, så gissa om man önskar att nyår var avklarat. Jag är sååå otroligt nyfiken på att se Barbros småttingar. Men hur orolig är man inte då efter Sveas jobbiga förlossning. Ibland undrar jag om det är nåt därinne i Babsans mage överhuvudtaget. Hon kanke bara är skendräktig och har passat på att njuta av livets goda med alla delikatesser som bjuds. Det har inte kännts några sparkar ännu, men inom ett par dagar, ska vi väl få besked om det finns några babysar i Barbros mage, då ska dom väl ha kommit igång att kicka därinne.

Ja, själv så har jag ägnat ett par veckor till att sanera bihålor och rensa ut döda rötter i en tand. Och i går avslutades höstens tredje antibiotikakur för en och samma åkomma. Men nu hoppas jag på att det skall bli ordning på det hela. ÖNH-doktorn trodde att mina bihåleinflammationer berodde på en tand och det tror tandläkaren och jag också nu, med facit i hand. Nästa vecka blir det ytterligare en spolning av bihålorna och sen hoppas jag att det är klart. För det är faktiskt ingen riktig höjdare att genomgå detta, fast värre saker har jag faktiskt upplevt, så det går väl an i alla fall. Det viktigaste är just nu att jag äntligen är på väg tillbaka ur en långt segdraget trötthetstillstånd. Fattade inte varför jag har varit så förbaskat trött och okoncentrerad hela hösten. Tyckte att många av mina 90-åriga tanter som jag besöker hade mer ork än vad jag själv hade. Skulle det vara så här????? att ha klivit över 55-årsstrecket??? Nä.... så skulle det inte vara, utan jag hade en pågående bihåle och käkinflammation. Äntligen är gåtan löst!!!!! Sen återstår det bara att fylla igen de bortrensade rötterna med guttaperka och laga till själva tanden efter nyår. Ser fram emot mitt nya pigga liv som börjar i Januari!!!
Å så var det dags att mata igen då..........godnatt

17 dagar och och ett riktigt matvrak

2007-12-03T17:14:00.000Z

Lilla CD har blivit en riktig liten tjockis och låter som en liten, liten, liten mini-knattermoped så fort man tar upp henne, eller goar lite med hennes söta mage. Har ni förresten sett hennes söta vita svanstipp!Hon behöver lite hjälp att få ut dom hårda pluttarna som blir av KMR-maten och Svea hon tvättar hellre sig själv, än hon tvättar sin dotter i rumpan. Ansiktet och kroppen går jättebra att tvätta, men sen är det en snabb slick i rumpregionen, som övergår till en mycket noggrann puts av sig själv. Hmmmmm........ tänk på att det faktiskt bara är en liten pluttunge Svea! Nix... det där kan matte lika gärna sköta!! Fö så sköter Svea sig ypperligt. Vaktar bebisen från alla hemska faror som finns i detta hem. Hon har jagat ut både Barbro och Tessie från babyrummet. Förbjudet att vara där för nån annan, än matte och Svea själv. Ok, idag fick husse hålla lillan också. Och så här såg det ut. Hon är en mastodontbaby på 186 gram nu, CD, för P-Å han har stora händer han!!!! Kolla in frillan på CD. Hon har en riktig ulltottspäls......öronen finns därinne bland pälsen nånstans och dom är faktiskt mycket större, än de ser ut att vara på bilderna, de bara inte syns bland all ull. Och ofta blir det mittbena när Svea har tvättat sin baby.

Längesen jag visade nån bild på Banditen nu, så här kommer det ett par.

En riktigt grann pojk börjar det bli av honom. Skulle ju ha varit på utställning i helgen som var, men det bidde inget för vår del, eftersom det är middag dygnet runt för vissa i familjen...Hon är så snäll CD och klarar 4 timmar galant nu på nätterna, sover och säger inget om det...men gud nåde den som inte är snabb nog att fylla på matsprutan snabbt nog, när hon börjat äta. Då finns det en liten tjej som blir sååå arg..... jag vill bli mätt och snabbt ska det gå, annars jäklar..... iiiiiiii..... 6 ml vid varje mål är vi uppe i nu.

Barbro har börjat bli lite rund om magen och har nu gått upp 500 gram. I morgon har det gått fem veckor sen parning. Så... jag törs knappt lita ännu på att där verkligen finns nåt. Hon kanske bara går upp i vikt, för att hon får så mycket extragott att äta. Men det är klart att tuttarna blir ju inte stora av det förstås.

Äntligen har jag bestämt mej slutgiltigt för hur jag skall göra med jobbet. Ringde chefen idag och talade om att jag förlänger vikariatet till sista April. Känns väl som det bästa trots allt, med lite trygghet. Om man skulle bli sjuk och är timanställd, så lär man få vara helt utan lön och det kan ju förstås vara lite kämpigt. Så det får bli några månader till, sen får vi hoppas att snickarna är snabba med bygget av kattpensionatet till våren.
Imorgon skall jag göra något som jag aldrig gjort förr......spola bihålorna.........det låter välan gött...jisses alla skräckhistorier man hört om sånt här. Men ok jag får väl göra ett försök, nu när jag äntligen ska få hjälp med mina besvär. Fick träffa en öron-näsa-hals-specialist för några veckor sen. Hon skickade mej på röntgen och där ser man att det ser trångt ut i bihålorna. Pratde även om ev framtida operation, men jag känner mej väl inte såååå överlycklig över att behöva genomgå nåt sånt, så det hoppas jag att jag slipper. Men i och för sig är väl det snabbt gjort och förhoppningsvis en engångsföreteelse, jämfört med att behöva få bihåleinflammation varje gång man blir förkyld och sen känna sig som 100 år i 10 veckor och äta kur efter kur med penicillin. Vilket val man står inför!!!! Tänk om allt vore lätt istället, mja..... det ska väl vara lite svårt ibland, för att det ska kännas riktigt bra, när det är bra förstås. Så är det.

Matklockan visar att det är dags för mat igen för pyret, så nu är det bara att ta sig ner för trappen, göra iordning och sen uppför trappen, mata och......

Hona eller hane? Dag 13

2007-11-29T14:39:00.000Z

Så har vi då kommit till dilemmat om Carpe Diem är en tjej eller en kille. Var ju tvärsäker (nästan) att CD var en hane från början. Men med tiden när bebisen har blivit lite mer "färdig" så har väl frågan uppstått om han är en tjej istället. Finns det nån som är här och läser bloggen kanske, som kan ge ett "expertutlåtande"? Själv har jag ju bara haft en tjej tidigare och hon var sköldpadda, så jag brydde mej väl inte så där jättemycket i, att titta henne i rumpan, vilket jag så klart ångrar idag. Men man lär så länge man lever. På bilden är hon/han 11 dagar gammal. Vet inte om man ska dra av 6 dagar och bedöma åldern som 5 dagar?

CD har nu öppnat sina ljuvliga blå och man bara drunknar i dom. Äter superbra och väger nu 134 gram. STOR bebis nu. I alla fall jämfört vad hon varit tdigare med sin minivikt på 58 gram.
Hon klättrar och försöker sig på bolådans kanter. Kan ju finnas nåt spännade på andra sidan. Kanske mera mat? Annars ägnas väl den mesta tiden i den här ställningen. Muff... så gott att sova när man är bebis. Matte sover också lite mer nu. Dragit ner på nattmålen och matar endast var 3,5:e timme. Heter det så??? dagtid blir det ca varannan timme fortfarande.

För övrigt har jag numera börjat ta en halvtimmes promenad dagligen. Urskönt att komma ut ur babykammaren och andas frisk luft och röra på kroppen, förutom att springa upp och ner för trappen här hemma med babymat och annat som hör därtill.

Jag fick till slut kompledigt i alla fall, förutom att jag fick släpa mej till jobbet i Tisdags för att hjälpa till med blodprovstagning. Kände att jag absolut inte var mogen för att jobba, gick som i ett vacum, men lyckades väl göra det jag skulle. Efter 2,5 timme så kunde jag åka hem igen, till bebis och mata, ett lite försenat mål mat. Tänk, jag kände samma oroliga känsla, som när barnen var små. Livrädd där ute på Hållnäshalvön, att jag på de osandade, ishala småvägarna, skulle glida av vägen. Körde således i 40 km/timmen!!! För vem skulle ta hand om pyret och ge de viktiga matmålen om jag inte kom hem i tid???

Och otroligt nog har jag kommit med på både Birka och Alfas utställningar också. Det är ju helt osannolikt i dessa dagar. Å så kan jag inte åka.... åtminstone Birkas måste jag skippa. Men jag hoppas att lillan/lillen är mera självgående till Alfautställningen, så mina killar får komma ut och tampas om certen. Banditen går upp i vuxenklass precis lagom till utställningen.

Nä nu kallar visst plikten igen. Per-Åke har förbarmat sig över hushållet och varit och handlat. Så nu måste jag ner och hjälpa till med att plocka upp maten och se om han fick tag på RC:s Queen till den väntande mamman Barbro härhemma.

Ha de så gott så länge

Åttonde dagen

2007-11-24T19:14:00.000Z

CD växer så det knakar, mja... i alla fall växer han stadigt sina gram varje dag och har nu vid en veckas ålder uppnått hela 90 gram. Kära nån i morgon eller övermorgon kan vi skriva hans vikt i tre siffror. Päls har han fått överallt och till och med små, små morrhår. Mitt dygn består mest i att blanda KMR, mata KMR, hjälpa Svea att hålla i CD så hon kan kissa och baja honom. CD är en riktig sprattelgubbe och inte så lätt att komma åt under svansen. Och däremellan äter jag frukost så där vid 11-12 tiden, tvättar nån maskin, eldar i huset för att hålla värmen och nån gång tittar jag lite på TV om jag orkar.

Jag har nu övergått till att mata var 3:e timme på natten och varannan dagtid, så idag mår jag riktigt bra, ingen yrsel eller hjärtklappning, har ju fått sova 2 timmar i sträck i natt. Vilken lyx!!

Lilleman vill inte dia Svea... snuttar lite för att det är mysigt bara, men varför jobba för maten när det finns enklare sätt att bli mätt på. Sveas tuttar känns väl rätt så tomma numera, nån enstaka droppe går det fortfarande att klämma fram men.... vill inte, CD står som en sprättbåge när man försöker lägga till honom. Så det blir nog min lott att mata killen i några veckor framåt... det lär bli över Lucia och så över Jul, och sen över nyår kanske man kan börja skönja nån hel natts sömn... Håll ut.... det blir bättre!!! Å så är han ju sååååå söt, vad gör man inte då. Snart öppnar han sina blå också... hur söt ska han bli då då? Det här är CD:s gosetäcke som han kryper in och trynar under när mamma Svea lämnar boet för att äta och svalka sig emellanåt.

CD har en värmedyna i bädden och mamma Svea bäddar ner sig vid sidan om denna, hon tycker att det är för varmt därinne. Jag vaknar varje gång Svea lämnar boet, måste upp och kolla om CD ligger under fällen, lägger över honom om han inte hittat den. Men han är så duktig, oftast ligger han under den redan, när jag flyger upp på min besiktning.
Ringde min chef i går för att försöka få kompledigt nästa vecka, då jag insett att jag inte i nuläget kan jobba. Hur ska jag kunna det, när jag knappt orkar vakna. Nej det fanns ingen som kunde gå in i stället för mej. I så fall var de tvugna att dra in min kollegas kompledighet, som hon ska ha nästa vecka. Känns hemskt när vi måste ställas mot varandra.... men vi får se hur de löst det. Skall jobba på tisdag första dan efter semestern. Mitt vikariat som jag har just nu går ut sista december och igår bestämde jag mej för att jag inte vill förlänga det mer. Det fungerar inte att bli tvingad att arbeta och behöva ha dåligt samvete, för att något oförutsett händer i livet. Så det får bli timanställning istället. Då kan jag själv bestämma när det passar mej att arbeta.
Ska ju på allvar dra igång kattpensionatet till våren också och då får jag en bättre chans att passa in den verksamheten mot mitt vanliga arbete. I veckan fick jag min första förfrågan om pensionatet var klart ännu. En dam från Örbyhus som skulle resa bort i December. Gud vad roligt det var när hon ringde.... Det sporrade mej riktigt rejält.
Idag var maken till Mariefred åt mej och hämtade 6 st nästan nya altandörrar i 3-glas som jag köpt på blocket för 800 kr styck!! Vilket fynd!!! Det blir kombinerade dörrar och fönster mellan kattrummen och uteplatserna. Glasen når långt ner på dörrarna så det blir ett bra ljusinsläpp.
Jag åker fö runt lite här och där och lägger upp förråd av än det ena än det andra, nu under vintern. Finns hur mycket som helst att shoppa på blocket. En del är helt nytt i kartong, för ofta under halva priset. Måste ju hålla nere kostnaderna på det som går.
Har förresten gjort om ritningarna för nåt tag sen igen, så nu är det 9 kattrum, kontor, Wc, dusch och ett rengöringsrum. Å, vad jag längtar till våren....och mitt nya liv...
Avslutar dagens blogg med ännu en bild på snuttisGodnatt.. om 30 minuter är det matdags igen.

Hopps! Höll på att glömma att berätta att Barbro har illröda, blanka och runda tuttar. Lite pirrigt är det, men wow så lycklig jag är.. små Babs-Mossar ska titta fram efter nyår! Så då får ju faktiskt lill-CD några kompisar att busa med, i alla fall under nån vecka.

Carpe Diem

2007-11-22T19:08:00.000Z

Så är han här. Sveas son. Vår efterlängtade bebis. Hade väl lite väl bråttom ut bara. Liten och pälsfattig var han när han föddes, den 17:e November kl 01.15. Sex dagar för tidigt. Han var nr två i en syskonskara av fyra. Ettan, en blå liten kille på 52 gram kom först. Det fanns inget liv i honom och mitt hopp var inte stort att det skulle finnas liv i nån av kattungarna. 15 minuter efter lille blå kom cremepojken Carpe Diem. Så fort han var ute så började mitt hjärta slå fortare, han rörde på sig!!! Svea tvättade och jag torkade och han började pipa... hjärtat slog ännu snabbare...en levande liten kattunge...han vägde 70 gram.Timmarna gick och inget mer hände. På morgonen ringde jag Agrias telefonvetrinär, som tyckte det var för tidigt att göra något. Väntade några timmar till och ringde Ultuna. De tyckte också att jag skulle vänta. De brukar ju komma. Ingen fara än. Men jag var välkommen att vara i deras valpningsrum, så fanns ju hjälp nära om det skulle behövas. Pratade med Anette på Stjärnskogens, hon sa åt mej på skarpen: skit i vad dom säger, åk in.. det kan ju finnas nån att rädda. Pratde med Anna på Golden Oracles, pappakatt Titans matte. Hon sa samma som Anette: Åk nu!!!!! Jo, jag hade väl lagt upp en plan att åka om inget hade hänt före kl 17. Men det var väl inte bara att åka så där hipp som happ precis. Lillen skulle med. En 70 grams nyfödd liten parvel. Packa ersättning till honom. Värma vetekudden att ha i buren. Förlossningsgrejor om det skulle ske i bilen, nya filtar till buren, om det skulle bli nersmutsat osv osv. Å, så kameran, den fick jag också med. Ifall det skulle komma ut någon levande. Så gav jag mej iväg mot Uppsala, maken jobbar. Ensam.... med en födande kattmamma och hennes nyfödde son. Ingen lyxtillvaro precis, men allt går med lite styrka och jävlar anamma innanför västen.

Direkt vi kom fram så blev det röntgen. Lillen pep när vi tog Svea från honom... Det fanns två till i magen. Tillbaka till förlossningsrummet, då börjar Svea krysta. Men inget händer. Vetrinären undersöker, Bebis nummer tre har kommit ner i födslokanalen, men ligger fel med huvudet, Pannan är först, munnen skall komma först. Hon petar in bebis igen och nu ligger han rätt. Svea krystar i över en timme, bebisen putar ut rejält när Svea krystar, men kommer inte ut. Bakjourenpå kirurgen kommer in för att kolla om Svea behöver snittas. Svea är så trång i slidmynningen så bebisen kan inte passera. Den här killen är större och kommer inte igenom. Jag frågar om man inte kan klippa som man gör på människor och jo det kan dom göra. Vetrinären berättar att hon aldrig varit med om att behöva göra det. Hon bedövar Svea, klipper och drar ut 3an. En blå kille. Livlös. Efter bara nån minut kommer 4:an, en creme baby, livlös han med. Moderkakorna ser små och bleka ut. Prover tas på Svea, inget är fel på henne, lever, njurar, calcium och glucos, allt är bra. Men något har hänt under dräktigheten. Moderkakorna har släppt. Vad har hänt...inget svar, ingen som vet. Det behöver inte hända igen. Svea får ett dropp med glucoslösning för återhämtning innan det bär iväg hemåt. Trött, trött, trött...har inte sovit på 1,5 dygn. Har svårt att hålla mej vaken när jag kör. Är tvungen att stanna och gå runt bilen några gånger på hemvägen för att ta mej hem. kunde ju inte stanna i Uppsala heller, har ingen kisslåda med mej och jag vill hem....jag kom hem!

Så återstår då frågan, törs man prova igen??? Det får vi fundera över när den dagen kommer. Just nu är jag bara så glad över att Svea klarade sig och att hon har en underbar liten bebis med mycket go i. Nu har det gått några dagar och CD som vi kallar honom har vänt sin viktkurva och börjat sin väg uppåt mot att bli en stor pojke. Ikväll väger han 78 gram, från att ha varit nere på 58.

Nu är det hög tid att mata honom igen, så fortsättning följer en annan dag. Kram på er alla vänner som stöttat mej.

Äntligen "barnledig"

2007-11-16T17:14:00.000Z

Idag har jag då till slut gjort min sista dag på jobbet inför kommande bebisledighet. Och som vanligt blev det en dag utan like. Massor med konstiga saker händer som man skall lösa i sista stund. Doktorer som inte kan reglerna och skickar på en ansvar, som man inte alls har att göra med...???? Övertid blev det också, innan jag kom iväg från jobbet och vem i denna värld vill ha det på en fredag.. Men nu sitter jag här och skriver igen, efter ett katastofalt långt uppehåll i bloggandet.

Semester i 10 dagar!!!!!!!!!!!!! WOW så skönt det är.

I morse var slemproppen på väg ut på Svea och jag hade lite dåligt samvete som gav mej iväg hemifrån. Men det är ju inte dags att föda förrän på torsdag, så jag hoppas hon kniper igen ett tag till. Vill ju inte ha för tidigt födda bebisar här hemma. Har ju läst att slemproppen kan komma upp till en vecka innan förlossningen, så jag blev väl inte direkt skräckslagen av vad jag såg.. Och det är lustigt, jag hade föreställt mej att slemproppen var en slemmig grej, och även sett nån bild på det i Royal Canins uppfödarbok, tror jag det var. Men det här var verkligen en propp. Skulle hjälpa Svea med nedre toalett i morse, hon kommer inte riktigt åt längre själv se. Och där satt den, en röd-brun plugg!! Aldrig fått äran att se en slempropp förr. Om det nu var det förstås. Men förstår inte vad det skulle vara annars. Inte var det en svans eller tass i alla fall, och magen fanns kvar när jag kom hem. Och Svea är glad och tränar vippleken för fullt.

Bebisarna i Sveas mage är betydligt lugnare, än de som fanns i Tessies mage sist. Men de var och är ju fortfarande ADHD-katter. De här creme/blå pyrerna är oroväckande lugna. De knuffar till lite, sen vilar de igen. Sen kommer det ett par puffar på andra sidan och så vilar de igen. Ska bli så spännande att få se hur de är sen, utanför magen också. Bra det inte är nåt fel på dom. Man blir ju förstås alltid orolig och banne mej om det inte är värre än när man själv var gravid.

Svea är så varm av sig, husets egen kamin. Tät päls har hon och hon är en märklig katt för hon ligger fortfarande helst ute på altanen och sover!!!! På nätterna bor hon på sovrummet och tränar bäddning i bolådan. Skönt i alla fall att hon vet var hon ska ha sina ungar. Hon bäddar varje natt. När jag kikar in i kattungeboet på mornarna, så har Svea gjort nya förunderliga konstverk. Ibland är det ett stort fågelbo och ibland har hon lyckats göra två runda bon därinne. I morse hade hon även byggt tak över boet. Superduktig bobyggare. Men så har hon ju hållit på och boat sen hon var i fjärde veckan också. Övning ger färdighet, som det sägs. Här kommer ett litet exempel på Sveas bobyggarkonst. Kolla så fint hon får till kanterna runt boet.

Beställde för ett par dagar sen två st syntetskinn i färgen vanilj, som bebisarna sen ska få ligga på, för att hålla värmen. Hoppas de hinner komma till torsdag, men det tror jag, enl leverantören var de redan på väg. "De luxe" tror jag de hette. "De luxe vanilj"- låter som en stor glass. De skall resorbera fukt också och kan tvättas i 60 grader. Blir fint det till creme och blå bebisar. Öööhhh så barnslig man är..... men det här är ju så stort med småttingar!!!!

Banditepojken har nu blivit 9 månader och är på väg ur babystadiet. Uppvaktar damerna härhemma och sjunger lite serenader för donnorna i familjen....men det vete katten om de uppskattar hans vackra stämma så där supermycket som han inbillar sig, för.... gäsch så det morras och fräses när han närmar sig vissa damer härhemma. Stackars lille skit....

Herrbesök och färgföreläsning

2007-11-01T16:48:00.001Z

Barbro har fått herrbesök! Och hon är så nöjd! Hon kvittrar och kråmar sig som bara Barbro kan. Men stackars Mosaic han åkte på stryk två dagar i rad innan den lilla fisförnäma Barbro släppte till. Hon lurade skjortan av honom, så han till slut gömde sig i toalådan när hon uppvakatde honom. För vem vill väl hela tiden åka på stryk, för att man försöker göra som tjejen vill.... Ahhhh dessa donnor..... Husse P-Å han förklarade att Barbro är djupt troende och vill vara gift först. Svea anser han vara en lössläppt tjej, eftersom hon släppte till efter bara en timmes dejt.

Första parningen vi bevittnade hoppade Barbro över "rullningen" Näää... Mosaic måste TVÄTTAS och då snackar vi tvättas. I 45 minuter tvättade Barbro Mosaic...överallt. Mosaic tog sin tillflykt till ett liggbo och Barbro följde efter. Trång men mysigt. Lilla kärleksparet Idag ville Barbro prova några nya ställningar och lockade upp Mosaic upp på klädskåpet. Mysigt förstås, men det var inte så lätt att få till nåt däruppe, Barbro halkade med fossingarna och till slut ledsnade Mosaic och lockade istället ner Barbro på golvet, där det kändes tryggt och vant.

Ja, så nu börjar väl den evinnerliga väntan igen på de magiska tecknen. Mycket hårtussar har det varit överallt i parningsrummet och varje gång jag kommit in för att prata lite med kärleksparet, så har det suttit Barbropäls mellan tänderna på Mosaic. Men, men, de kan ju haft andra lekar för sig än att tillverka kattungar, så tiden får utvisa vad de haft för sig....
Igår kväll var det föreläsning i färger och mönster i Stockholm inför den förändrade poängsättningen som träder i kraft vid årsskiftet. Oerhört duktig och engagerande föreläsare, Håkan Eger. Vi skogisfolk ses som "gott och blandat"-uppfödare av de som idag "nischat" in sig på färgavel tex Perseruppfödare. Ja, det är ju faktiskt sant! Det fanns en av alla de ca 40 i föreläsningssalen, som koncentrerade sig på en färg. Vi andra då?? Tänker vi inte färg alls eller?

Jag måste erkänna att jag gör det i alla fall. Fast det har ju nästan varit fult att nämna färg när man planerar en kull. Men jag undrar jag om vi inte lite till mans, tycker att det ena eller det andra är vackrare än nåt annat, även om vi inte nämner det. Och visst tycker väl även vi att det är oerhört vackert med skarpa kontraster på mönstrade katter och visst är det väl enormt vackert med ett bra silver eller smoke. Efter den här föreläsningen skulle jag också vilja höra föreläsningen som är på gång i Helsingborg av Jörgen Fritiof för att se om domarna tänker lika som Håkan Eger. Om det verkligen kommer att gå så fort som Håkan tror, om rufistiska katter inte kommer att få cert? osv. osv.

Det var en sån upplevelse att få lära sig allt Håkan hade att delge och man satt hela tiden och tänkte på hur ens egna katter egentligen ser ut, håller de måttet nu inför förändringarna??

Ja, jag hör till dom som tycker det här är jättespännade, men oj vad mycket det blir att tänka på.

Hopps nu är klockan nästan halv åtta.. TVn väntar... måste se mitt program "sjukhuset" Hej på er

Matte hur gör man?

2007-10-25T17:42:00.000+01:00

Barbro har börjat uppvakta Banditen. Men Banditen är så bakom flötet när det gäller tjejer ännu! Vad vill hon tro? Hon är ju konstig den där bruden, Vill hon leka måntro? Ska vi brottas?? Hon är ju dötrist den där bruden... bara gnäller och knorrar...Näää, brottas, det ville hon inte...försökte bita henne lite i benen, då blev hon bara förbannad på mej och bet tillbaka... man kanske skulle försöka den här varianten istället?Mmmmm... luktar något intressant... Jaha, så blev man utkörd i kattgården av matte... jasså fick jag inte lukta på Barbro??? Fattar ingenting.... vad håller dom på med.. Barbro ville ju att jag skulle göra så!!!!

Svea har nu kommit fem veckor och lite till på väg. Hon har en ordentlig kula och har gått upp 700 gram i vikt. Hon är pigg och glad, äter lika mycket som hon sover, men är smidig och hoppar fortfarande upp på bardisken där tjejernas mat serveras. Hon har redan sett ut var hon ska föda sina bebisar.... boat runt på massor av ställen på övervåningen och bestämde sig till slut att bakom örngotten i garderoben i sovrummet där..........där ska hon föda!!!! Hmmm... det vill nog inte matte, men vi får väl se, hon är ju i rätt rum ialla fall.

Fy matte! ska du visa såna bilder på mej, när jag ser bred ut som en lagårdsvägg??? Lite svårt att ta sig ut genom luckan till kattgården är det. Sidorna tar i när Svea kryper ut. Så söt!!Och tänk!!! Vi har kommit med på utställning! Tjoho... äntligen ska mina pojkar få komma ut så vi får se vad de går för. Börjat dra in lite på maten för Aalbin. Väger och potionerar ut nu. Han är lite i fetaste laget just nu. Han äter hellre än är ute och springer och såklart visar det sig runt magen. Inte bra, inte bra...

"Hoppa" på kryckor

2007-10-17T12:35:00.000+01:00

Undrar jag var uttrycket att "hoppa på kryckor" kommer ifrån? Jag har idag fått kryckor... och inte sjutton hoppar jag inte.... nä, vinglar och släpar skulle man nog närmast kunna beskriva mitt sätt att förflytta mej på, medelst kryckor.

Det hela började igår kväll efter duschen.... skulle bara in på toan för att hämta min klocka. Bråttom var det, för ett av mina favoritprogram på Tv " Desperate housewifes" hade just börjat. Men, men.. när inte minnet är med, så kan det gå hur som helst....jag hade nämnligen ställt en trådkorg framför tvättmaskinen och hade planer på att hänga tvätten i första pausen. Det sket sig... jag sprang rätt in i trådkorgen... liksom flög fram med korgen runt fötterna och landade nånstans på andra sidan badrummet... sällan har jag haft sååå ont. Skulle vara i så fall när jag födde barn då... Ont i ett finger på höger hand, ont i vänster armbåge, men det var "piece of cake" jämfört med smärtan i mitt vänstra knä..... Kunde inte komma upp från golvet...kunde inte stå och inte gå. Vilken jädra tur att man har en gubbe i såna här stunder. Jag grinade och vägrade åka till doktorn. Maken tyckte jag borde veta bättre... som så länge jobbat med diverse liknande fall. Benet värkte allt mer, jag tog två Alvedon och trodde det skulle gå över. Fick snällt "sova" på nedervåningen i soffan. Maken ville väl inte så gärna bära en skrikandes hustru uppför vår smala trapp. Han tog i alla fall med sig mobilen upp, ifall jag skulle behövda hans hjälp under natten. Jag klarade natten...utan hjälp... sov väl sammanlagt ca två timmar. Hade tandvärk i hela benet. Vilken tur att man har snälla katter som ligger hos matte och tröstar, en sån här natt. Här är det Banditen som blivit 8 månader. Han har legat hos mej inatt och tvättat mina händer. Gullepojken.I morse insåg väl även jag att det var dags att krypa till korset och träffa nån snäll och förstående doktor. Så nu har jag varit lydig och gjort det. Röntgen har tagits.... DET VAR INGEN FRAKTUR...... jag hade rätt!!!!! Så nu ska jag försöka börja belasta benet allt eftersom och tills vidare är jag hemma och pluttrar runt lite. Har redan mindre ont, tar Alvedon o rehabliterar mej. Men nu är jag skittrött, så nu ska jag snart sussa en stund.

Å så är det invigning av nya E4:an idag och äntligen är det motorväg hela vägen från Gävle till Stockholm. Så nu tar det inte lång tid att fara till huvudstaden längre. Måste nog ta en provtur nån dag, när maken har tid att köra runt med mej lite.

Och äntligen har vi satt igång med kattpensionatet igen, efter allt bestyr med kattgården. I morgon kommer grävaren tillbaka, för att göra ett "dike" där vatten och avlopp skall läggas. Och jag som skulle varit till Gävle och shoppat vattenledningsrör idag!!! Få se hur vi löser det... måste nog be maken snällt om lite hjälp med det shoppandet imorgon.

"Äntligen vinter"

2007-10-12T17:21:00.000+01:00

Äntligen får man känna på lite vinter igen. Som vi har längtat. Svinkallt och hård nordlig vind. Kan det bli bättre i mitten av Oktober. Fy..... för.... den..... lede!!! Det borde vara sol och brittsommar nu!!!!!!!!!!!!! Jag har ju sått gräs utanför kattgården och det hade faktiskt börjat synas ett och annat grönt strå. Och så mina nyplanterade äppelträd då!!! Hur ska det gå för dom då????

Häromdan såg jag på termometern när jag skulle gå och lägga mej (vid 24-tiden) att det blivit 3 minusgrader ute. Det var bara att sätta på sig lite varma kläder, mössa och annat, ta ficklampan och trava ner till växthuset och plocka av tomaterna som fortfarande inte rodnat. Sen ut på altanen och rädda pelargonerna, så de inte skulle gå samma väg som förra året när vi var i Maastrich på Ww och i stort sett alla 17 pelargonerna frös ihjäl. Jag har lyckats föröka de få som överlevde misshandeln av kung Bore förra hösten. Så det var bara att bubba och bära där mitt i natten det. Så tycks det bli varje år för me,j för att jag visst aldrig lär mej att här uppe i norduppland kommer vintern precis när den vill och följer inte vad som bestämts enligt regelverket. Söta gravida Svea! Underbara goa Svea! Hon är så duktig och äter från morgon till kväll. Hon hade någon dag med illamående och kräktes några gånger, men det tycks ha gått över nu, som tur är. Var inne på Central Perks hemsida och knyckte denna vackra bild på Edvina från B-kullen. En sån grann tjej det blivit av henne. Ganska stor också med en vikt nu på 3,5 kg vid 7,5 månader. B- kullen blev visst kullen med de vackra svansarna. Underbart!

Jag har blivit godkänd som medlem i NU. Men jösses ett sånt gediget formulär det var att fylla i innan man vart godkänd!! Förstår att en del reagerar, men jag tycker det är bra att någon vågar ställa krav på oss som vill ägna oss åt att föra skogkatten vidare. Å, så får man väl vara lite stolt då, att man faktiskt blev godkänd! Jag är ju trots allt väldigt ny i denna värld, men jag är förstås en vetgirig typ, som verkligen vill lära mej allt som går att lära sig, inom detta område. Och jag vill verkligen göra allt så rätt som jag bara kan. Jag älskar ju mina katter och allt som rör denna verksamhet.

Det är såååå underbart att det är fredag igen, och jag skall vara ledig i tre dagar igen. Har visserligen massor att göra. Skall fortsätta med "tunneln" och hoppas den blir klar i helgen, så jag slipper bära katterna fram och tillbaka till kattgården stup i sju. Sen måste jag lägga upp ett par långbyxor, som jag köpte för ca en månad sen, men inte hunnit ta tag i ännu. Ja, sen ska jag tampas lite med skattemyndigheterna och skriva ihop nåt vettigt som svar på deras underfundiga frågor. Pust, det är den tunga delen. Sen kanske det blir nån liten whiskey också för att hålla vintern utanför dörren.

Nu ska mysbyxorna på och sen tänker jag bänka mej i soffan och titta på mitt absoluta favoritprogram IDOL. Hoppas Amanda gör lite bättre ifrån sig idag. Hon är ju så tvärcool och superduktig den tjejen. Men sist tyckte jag att det blev ..... mest kattskit av hennes låt. Nä, ner till värmen framför brasan. Ha en go helg alla vänner därute, vad ni nu än gör.....

IDP-utställning-en märklig historia

2007-10-07T18:41:00.000+01:00

Äntligen har det hänt. Sveas tuttar är illröda!!!! Det började i onsdags, tror jag det var. Då fanns där en illröd tutte och sen har det blivit fler för var dag som gått. Idag var det bara den nedre till höger, som fortfarande bara var rosa. Vilken känsla.... Svea ska bli mamma.... jag är så superglad och samtidigt så superorolig över att något ska hända. Å så har hon börjat få lite krage också och hon är så vacker, mamma Svea!
I dag har jag jobbat på ute i kattgården, börjat skruva i isolatorerna till el-stängslet. Efter ca hälften så höll min axel på att värka bort. Som tur var så ringde Titan-matte Anna, så fick jag en chans att avbryta jobbet.
Alla katterna var med mej ute i kattgården och höll mej sällskap. Tessie, som börjat lägga på sig vinterpälsen. Hon var sur på Barbro som förmodligen börjar lukta löphona igen. Så Barbro satt uppe i "sommarstugan" och tjurade och vägrade komma ner därifrån.Banditen ägnade sig åt att galoppera runt och jaga Aalbin, samt att göra akrobatiska övningar i blomställningen på katthusets veranda. Perfekt stege för katter ju.Men det är inte alltid som det går som man tänkt sig.Plötsligt är man på ruta ett igen! Aalbin strosar runt lite och tar det lungt när han slipper lillvilden.Igår fångade Aalbin en råtta, han hade den inne i huset alltså. Var han tog den vet vi inte, antingen var det just inne i huset eller på altanen. Tur man har katter!!! För det här var en riktig råtta, ingen liten mus inte.Jag köpte i alla fall ett miniäppelträd som jag planterade i kattgården för några dar sen. Fick ett litet skrutträd på köpet också. Så om några år, så har katterna förhoppningsvis fina klätterträd i kattgården. Sen grävde jag upp en liten lönn nere vid dammen, som jag flyttade upp i kattgården också. Det behövs ju lite skugga där ute, när sommaren kommer igen. Hittade också en miniliten Ek längs vägen. Den blev också flyttbar och står numera utanför kattgården, för att så småningom ge fin skugga.

Här har Svea och Banditen gått in och lagt sig inne i katthuset. Det är nog första gången som jag sett de två ligga tillsammans. Men det växer väl ut en ny rumpa även på madame Svea när hormonerna förändras. IDP-utställning ja.... det har Banditen och jag varit på i helgen. Det var en märklig upplevelse. Måste säga att från början fattade jag nada. Men på slutet så fattade jag nog mer än IDParna själva. Banditen han var ialla fall tvärcool. En sån lugn och fin rackare det är. Och nog blir han beundrad av de flesta för sitt oerhörda temprament. Han charmade sin tyske domare också och blev Ex 1, BIG och Domarens bästa. Så han hamnade i nån sorts panel före BIS-uttagningarna. Han fick en domarröst i panelen. BIG, det är tydligen som BIV-total. Fast katterna fick inte visas upp tillsammans, utan domatren tog bara ut Banditen. Sen rätt var det var så låg en rosa lapp på buren, det betydde att han var nominerad. Mysko utställning. Så länge som bedömningssedeln inte fanns i "lådan" så var man kvar i tävlingen. Jag hade fullt sjå att kolla lådan för att veta om Banditen gått vidare eller inte. Nåväl efter panelen så fanns Banditens bedömningssedel i lådan. Då började själva BIS uttagningarna. Det var tre stycken som blev BIS. En långhårig, en semilånghårig och en korthårig katt. Alla åldrar gick mot varann i BIS. Och grupperna var helt annorlunda mot man är van vid. Banditen tävlade mot alla nonaugoti-katter med vitt. Så i hans grupp var det alltså svart-vita, röda/creme och sköldpaddor med eller utan silver. Sen var det något annat märkligt... det var att ingen lyssnade på domarbedömningarna. Och i och för sig var det väl inte så konstigt heller, för de sa ju inget. Jag ställde mej hos en domare som dömde skogisar, för att titta och lyssna och jag var helt ensam där. Den som ägde katten som var på bordet skruvade på sig lite och tittade bakåt mot mej, som om jag tjuvlyssnade eller så. Så det var faktiskt en skittråkig tillställning. Tacka vet jag Sveraks utställningarna. Om man nu bara kom med på nån förstås. Men det ser faktiskt ut som om jag kommit med på SK i november Halleluja!!! Jag har inte fått nån mejl och inte har det ploppat in några pengar heller på mitt konto.....så hoppet finns där........

Nä, nu ringde Anette från Stjärnskogens och berättade glada nyheter.... så nu gott folk ska jag in och titta på kattporrbilder på Vildhjärtas blogg. De ni........

Vilken glädje!

2007-10-02T17:40:00.000+01:00

Aalbin och Banditen fick i dag komma ut och se sig omkring i nya kattgården. Det var fullt race från första stund. Jössös, så de galopperade fram och tillbaka och runt, runt, runt. Det var helt underbart att se deras glädje. Jag skarvade lite igår när jag skrev att kattgården var klar..... Tunneln är inte på plats än och inte heller eltråden och dessutom så måste vi sätta upp ett stopp längst upp på nätet, för där finns vassa piggar. Så jag törs inte släppa ut katterna själva ännu förrän skyddet är på plats. Kanske på torsdag, om maken är villig att offra ännu en dag.Här är Banditen på gång att anfalla Aalbin. Var har utgången tagit vägen polarn? I det här hörnet brukar vi ju komma in till huset.Finns det nåt spännade utanför tro? Mina snygga pojkar!!!Har funderat lite på det där med klätterträd och nu bestämt mej för att plantera ett äppelträd nånstans mitt i kattgården. Det finns ju nuförtiden äppelträd som inte blir så skyhöga och de brukar ju också ha bra grenar som strävar utåt så det kan bli nåt riktigt bra att klättra i. Ska försöka köpa ett redan i år, så det får rota sig under hösten. Om det inte är försent redan. Får väl lyssna med trädgårdsmästaren.
Det var allt för idag det. Ha det gott.

Bröderna B

2007-10-01T18:22:00.000+01:00

Min älskade Baretta har varit på utställning i sitt nya hemland Schweiz. Han skötte sig alldeles utmärkt, även om det var lite läskigt. Matte Claudia vet hur man tröstar en liten kisse, så sen var allting bara bra.Han lyckade på söndagen bli BIV-total med en bedömning som bestod av ex i allt (med ett litet "at the moment a little bit soft" om underullen) Här tror jag Baretta försöker ringa till gammelmatte för att berätta om sina framgångar.Broder Barbarossa ägnar visst mest dagarna åt att fria till tjejerna hemma hos sig och som vanligt är det söt-Tindra som är nummer ett i hans liv.

Tindra ser ut att gilla uppvaktningen och det förstår jag med en sån snygging till fästman.
Nu måste jag snabbt ner till Tv-rutan och kika lite på gamla jobbarkompisar i programmet Sjukhuset. Hej från mej. Ps, kattgården är klar! Kanske kommer det nån bild i morgon.

Nästan klart i kattgården

2007-09-29T17:03:00.000+01:00

Äntligen börjar det närma sig. Snart ska katterna få komma ut igen, och förhoppningsvis blir det en ormfri kattgård den här gången. Har mina funderingar hur man ska slippa dom helt. De lömska kräldjuren följer ju sina spår och dessutom ärver de förfädernas. Har vi tur nu så är spåren utplånade efter flera veckors grävande och flera ton med ny jord. Åtminstone bör ormarna bli förvirrade när de stöter på helt nya dofter.Funderade på om man stryker på riktigt seg tjära på utsidan av stockarna, så kanske ormarna fastnar där. Läskigt med fullt av ormar som sitter fast längs stockarna när man kommer ut. Näää, maken trodde inte på den iden. Robert, Per-åkes son tyckte jag kunde prova med eltråd längs stockarna. Det är faktiskt en ide som jag också funderat och tror på. Det ska nog testas nästa sommar. Jag ska ju ha gräs utanför kattgården också som skall klippas kort, så det kan nog fungera att sätta el. Då blir det el både uppe och nere. För det där med taknocksplåt längst upp, får jag lägga på hyllan ett tag. Det är just nu alldeles för kostsamt. I onsdags la vi gräset och idag har vi satt dit stolparna. Få se om vädret är med oss imorgon, då kommer nog stängslet upp också. Sen måste maken göra en ny dörr, för se han tycker inte den gamla duger längre. Jag tycker den är hel ok och går att återanvända, men nä... där är maken bestämd. Sen måste tunneln byggas ut och bli ännu längre. Kattgården är nämnligen flyttad en bit, men jag får väl bära ut katterna tills den är klar. Huvudsaken är att de får komma ut och "vädra pälsen" De längtar såååå..... När vi är ute och jobbar med kattgården, så står Banditen och yyyylar i änden av tunneln och vill komma ut. Här på bilden ligger Banditen på handukshyllan i brist på annat. Om allt varit som vi tänkt oss, så skulle han ha varit på utställning i helgen. Men det är ju tvärkört att komma med på utställningar nu för tiden. Jag har anmält Banditen till IDP-utställning nästa helg i Tierp, så han får komma ut och träna lite ialla fall. Och det ska bli riktigt kul, för nu var det såååå länge sen. Brorsan Baretta han är på utställning i Schweiz i helgen, så jag väntar med spänning på besked hur det gått för honom

Tjejerna här hemma de äter och sover och åtminstone en av dom är jag 98 % säker på att hon är dräktig. Damen i fråga har redan gått upp 300 gram och tuttisarna är runda, blanka och lite rosaröda. Efter knappt 2 veckor!!!! Var ska det sluta?? Hon gick dessutom inte ner nånting i vikt, trots ett intensivt parande. Om en till två veckor bör vi vara helt säkra på om vi väntar smått eller inte. Det är så spänannde så jag knappt törs tänka på det. Ja... det var nog allt för idag det. Ha det så gott, kryp in under filten och mys lite i höstrusket

Nu så var det klart

2007-09-22T20:05:00.000+01:00

Eller egentligen var det redan klart i tisdags. Parningen mellan Svea och Titan alltså. En gång i timmen var det parning under tisdagsförmiddagen. Och kärleksparet hade läst instruktionsboken väl, för de följde den till punkt och pricka. Första gången så var det väl lite svårt, så efter en timmes enträget försök, så hjälpte matte till att hålla upp Svea, så hon inte låg på sidan, sen var det bara att köra på. Hon är läraktig Svea eller som husse säger, Svea är lösaktig. För det var måååånga parningar den dagen. Dan efter var det liksom klart, då var det mera kel bara. Titan var nästan lite förskräckt när Svea började uppvakta och hoppade undan när hon kom och strök sig.I morgon åker Titan hem till Umeå igen. Jag tar den nöjde fästmannen med mej på tåget till Sundsvall, där Anna möter upp.Sen är det tillbaka igen samma väg efter 18 minuter. X-2000 tar knappt 2 timmar enkel resa, så det är snabbt och enkelt... och billigt. Knappt 300 kr t o r när man köper på "just nu pris". Sen är det hem och vänta på tecknen!!!! Och tiden går ju så fort... men så klart.... dom här gångerna så sniglar sig tiden fram nåt alldeles i hästväg. Men nu har jag faktiskt bevittnat 6 parningar så.... nu bara måste det ha blivit nåt.... annars är det.....#%&?¤¤¤ ... märkligt.

Nu börjar det närma sig gräsmatteläggning ute i kattgården. Det har varit en evighetslång väntan på att grävningarna skulle bli klara därute. Miljoner sten har forslats bort och miljoner lerjord och matjord har lagts på igen. Och miljoner har det kostat mej, nästan i alla fall... Och vem har tålamod att bara vänta och vänta???? Varken katterna eller jag. Katterna vill ut..... De står där vid luckan varje dag och puffar och puffar. Men nu är det nära. Nu beror allt på oss själva, hur mycket vi orkar. Var ut en sväng på fm och krattade ut matjorden, tungt arbete men i morgon blir vi klara med det, så till nästa helg lägger vi gräsmattan. Sen ska slipersen dit och sen stolparna och sen stängslet och sen ska det vara en dörr och sen något mot rymning högst upp. Ev blir det taknocksplåt, fruktansvärt dyrt bara. Kanske blir det eltråd igen. Få se vad kassan tillåter efter detta "lyxbygge" Puh!! Men det är faktiskt värt allt jobb att få till en bra kattgård. Ca 160 kvm stor blir den. Så småningom ska den också delas i två delar, så man kan placera en ev kärlekskrank Bandit tillsammans med Aalbin som sällskap på ena sidan i framtiden, så tjejerna kan få lite lugn och ro, om så skulle behövas.

Nä nu är det godnatt för idag, Har faktiskt varit på 60-årskalas på em hos grannen och det är klart att trött blir man av god mat och god dryck. Så natti-natti på er alla vänner och bekanta.

Sveas tur

2007-09-18T08:12:00.000+01:00

Mycket funderingar har det varit om jag skulle låta båda tjejerna paras när de började löpa. Nåväl så blev det. Båda två har tidigare träffat fästmän 2 ggr var. Samt ett försök som gjordes mellan Svea och Aalbin. Och ingen dräktighet blev det de gångerna. Så nu får båda ha sina dejter, så får vi se om nån av dom lyckas den här gången. Kanske blir det båda och då får vi tacka och ta emot att båda var duktiga den här gången. Kl 5.56 i morse var jag och hämtade Anna och Titan i Gävle. När jag kikade in genom fönstret till parningsrummet kl 8.45 så såg det ut så här. 45 minuter efter att de träffats.

Söta!!! Nu får de träna på ett tag, för jag tror inte att de lyckats ännu. Och Svea hon morrar hela tiden, samtidigt som hon vandrar runt med rumpan i vädret och stryker sig överallt. Det är fantastiskt att få vara med och se det hela på plats. Anna hon ligger och sover efter en hel natt på tåget. Hon hade bara sovit en halvtimme på tåget, så det blev lite frukost för henne och sen i säng. Så Anna vet ingenting om parets framgångar ännu. Hoppas Svea och Titan har lyckats innan Anna vaknar. Hi hi. Bara jag som vet och ev om det finns nån morgonpigg och tittar in här på bloggen.

Bandit 7 månader, åså lite Barbro o Mosaic

2007-09-15T10:56:00.000+01:00

Skit-Bandit på väg att bli stor

Vår älskade Bandit har nu blivit hela 7 månader. Och senaste månaden har han lyckats förvandlas, från den supercoole Ferdinand, som mest låg och drösade hela dagarna, till en fullskalig huligan. Tvärbus och drar gärna med sig Aalbin i sina vilda jakter efter osynliga möss. Häromdagen undrade maken om det är jag som ska slipa golven nästa gång......Hm.. undrar vad han menar med det???

Skit-Bandit har ialla fall inte börjat intressera sig för tjejerna härhemma i nån högre grad. Visst kollar han av dom emellanåt och får lite stryk. Men damerna får för det mesta vara ifred. Näää, det är roligare att stå högst upp på klöspelaren och ta sats, för att se om man kan slå höjd och längdhopps-rekord samtidigt. Och Banditen han har lyckats, så han innehar dessa rekord, ialla fall i vårt hem. 2:a ligger Aalbin, så det är väl inte så konstigt att trägolven får en och annan repa. Aalbin är ganska tung när han kastar sig ner för klöspelaren... "Kadonk" det är så rutorna skallrar.

På väg in från altanen. Snygg svans, just nu hans stora stolthet. Hoppas han får behålla den lika vacker när han blir fertil också. Det går lååååångsamt framåt med ombyggnationen av kattgården. Så här ser det ut idag. Inte mycket att hurra för. Och katterna är otåliga som måste vara inomhus hela tiden. Idag har ialla fall gubbsen kommit och just nu håller de på att ta upp jord, från en gammal potatisåker nere på "Flingen". En bit åkerjord nere i vår skog, där makens förfäder förr i världen odlade sin potaits mm. Nu ska "Flingen" få bli underlag till gräsmattan, som jag hoppas ska läggas i slutet på veckan. Stängsel var jag och shoppade i Strängnäs i veckan. Före detta stängselägarna höll på och bytte fönster på huset när jag kom dit och jag gjorde världens fynd och köpte deras "gamla" fönster, 6 fönster och en altandörr för 460 kr. Och det var alltså inget skräp....mycket bättre fönster än de vi har i vårt hus. Så de fönstren skall in i kattpensionatet till våren.

I morgon bär det iväg till Smedjebacken för att hämta hem Barbro som har friat klart för den här gången

Visst är de unga tu ett underbart par... och matte hoppas såååå på att de haft åtminstone lite mys för sig, så det kan få bli några små-Mossar i mitten av November.

Barbro på dejt

2007-09-12T17:03:00.000+01:00

Så har då äntligen Barbro börjat lägga svansen år sidan, efter att ha funderat på detta i si så där 11 veckor. Det var väl då vi släppte p-pillren på henne, strax efter midsommar. Förra gången kom hon i löp 2 veckor efter att p-pillren sattes ut. Men se nu har det varit sommar och då är det annan ordning. I lördags bar det ialla fall iväg till Smedjebacken för att träffa fästmannen Mosaic. Barbro började med att ge "Mosse" en försiktig puss, knallade runt lite och kollade in läget och hittade sen den här söta kojan i kattgården.

Satt väl här i 5 minuter och spanade, varefter det var dags att kliva ut och fräsa lite åt Mosaic som kvittrade och var så kär i henne. Men Barbro hon har ju varit med förr hon, så hon vet att herrarna skall hållas på avstånd ett tag. För säkerhets skull så kröp hon in under kojan och bänkade sig där resten av kvällen.

Och fästmannen han fick finna sig i att Barbro inte är den som "släpper till" förrän hon spanat in honom ordentligt och bestämt att sig för om han ska få bli pappa till hennes bebisar eller inte.Och Mosaic han kvittrar och sitter så snällt och väntar på Barbros svar, ska han få den stora äran eller inte. Matte är i alla fall kär i Mosaic, en härlig kille i sina bästa år. Otroligt vacker och dessutom supersnäll, så vad är det att tveka på Barbro....kom igen.. passa på nu!!! Nu har det gått ett par dagar och Mosaic-matte Carro har inte fått se nåt kattsex, men vissa spår efter kärlesakten finns det, både i parningsrummet och i Barbros nacke. Och så är de sååå kära, kramas och pussas för fullt. Så nu återstår den låååånga väntan på de magiska tecknen. Hur ska matte stå ut under dessa veckor.....

Bilder från Schweiz, kattgård och lite ditt och datt

2007-08-26T21:40:00.000+01:00

Fick lite!!... 13!! bilder på Baretta idag igen från Schweiz. Claudia har verkligen tagit mej på orden när jag sa att jag ville följa killens utveckling. Hon är bara såååå go den kvinnan, skickar mej bilder nästan varje vecka. Och det är verkligen så roligt att se honom, mitt älskade ADHD-barn. Lika älskvärd som busig. Och Claudia och hennes dotter älskar honom lika högt som jag gjorde. Så bättre kan det inte bli.

Baretta tycks ha adopterat Claudias dotter Luana helt. Jag får massor med kort där Baretta hela tiden kräver lilltjejens uppmärksamhet. Och jag blir såååå varm i hjärtat av dessa goa bilder. Nedanstående bilder är lite äldre. Och Guuud så vacker hon är Barettas nya tjej!!!!
Å så till nåt helt annat! Nu är markplaneringen av kattpensionatet på gång på allvar. Idag har gubsen med maskinerna varit här ett par timmar igen och mätt med laser, så att marken skall bli jämn och fin där panget skall stå.

Ja, så här är det tänkt att panget skall stå till våren. Nu under hösten skall plattan gjutas och vatten och avloppsrör skall i marken. Sen blir det vila under vintern.Idag har vi rivit halva kattgården. Kattgården är delad i två delar och den bortre delen har vi plockat ner idag. På torsdag skall resten ner. Passar på nu när vi har möjlighet att köra upp dit med stora maskiner. Så till helgen kommer grävmaskinen igen och skall "plocka" bort stock och sten inne i kattgården. Sen skall marken jämnas till, jord skall läggas på och sen blir det färdig gräsmatta i och ett par meter utanför kattgården. Nu skall nämnligen ORMARNA bort ur kattgården. Jag skall själv få klippa gräset därinne, har min käre make talat om, men ok det får det vara värt. Som det är nu så törs jag inte släppa ut varken Banditen eller Barbro längre. Barbro får gå ut en stund på kvällen när det är lite kallare ute och förhoppningsvis ormarna också är lite kallare och slöare. Passar också på nu att bygga kattgården lite snyggare. Blir tryckimprenerade stockar eller slipers i botten och sen lite snyggare och stabilare nät den här gången. Tänkte också prova att sätta nockplåt överst på nätet. Har sett en del andra som gjort så och det ska visst vara rymningssäkert. Håller man sen gräset kortklippt så lär väl antalet fästingar också minska. Fast i år har katterna varit väldigt förskonade från dessa äckliga små spattlande kryp. I kväll när jag duschade hittade jag ett svart litet ÄCKEL som satt sig fast på min mage. Första gången på ca 20 år som jag drabbats av en fästing. Gisch.... hur snuskigt är det på en skala.... Funderade på varför det inte finns Frontline för människor också!!!! Lyckades tydligen få denna "raring" på mej i samband med att vi rev stängslet. Hade ett par byxor på mej som hade förmågan att hasa ner hela tiden så "lilla" magen tittade fram. Och vips så hakade fästingskiten fast på mej. Lyckades faktiskt få med hela äcklet inklusive mundelar när jag tog bort den. Ryser än....

Busbanditen har rivit lektältet och försöker lura ut hur man skall göra för att resa det igen. Mattes goskille!!!Lyckats ta ett par bilder på Banditen när han står upp, denne sömnige kille som ägnar 23 timmar om dagen i horisontalläge. Snygg högbent kille!!!! Tycker i alla fall matte............Framifrån med nåt gott i blicken.........

Å så en bild med blixt!!! Det var otäckt det. Nu är det godnatt från oss i Norduppland för idag.

Semester igen eller?? o en massa Svea

2007-08-17T14:28:00.000+01:00

Idag när jag steg in på jobbet så var vi plötsligt för många sjuksköterskor. Jag jobbar på två olika ställen och i Karlholm, där jag skulle vara idag, har jag inte varit på hela sommaren. Så Johanna var på "min" plats. De andra syrrorna sa att Johanna nämnt att jag hade semester.....Johanna själv var redan på vift... så jag ringde till Lotta som har hand om bemanningen. Jo, du har semester. Från den 13 Augusti till 28:e tror jag det var hon sa!!!! Ojdå, nääää... jag har inte semester. Jo, chefen sa det så.... Oops!! Började så smått minnas att jag i den preliminära ansökan skrivit att jag ville vara ledig under denna tid. Och jag som redan jobbat måndag och tisdag i denna vecka... alltså under min "semester" Ja, vi var ju två de dagarna också, men det brukar vi vara lite då och då när jag jobbar i Skärplinge, pga att det är ett större område med väldans mycket mer att göra också. Så inte tänkte jag nåt särskilt på det. Nåväl, jag åkte hem idag och tyckte det var urskönt att få en extra dag ledigt. Men på måndag tänker jag jobba igen. Semestern den spar jag tills jag bättre behöver den. Räknar med att behöva vara ledig några dagar i höst i samband med kattbebisar, om nu nån av damerna härhemma vill ha några bebisar vill säga. Man kan ju tro att huset är fullt med nuckor här. De tilltänkta mammorna har större intresse av att ligga på soffan och slöa, än att springa runt och lägga svansen åt sidan.Tänkte göra mej till och lägga ut lite bilder på Svea här, så få se om hon är snäll och löper nu när hon får bli internetstjärna.Trodde i min enfald att åtminstone Barbro skulle börja löpa när jag satte ut p-pillren för 8 veckor sen på henne. Nix, här löps inte... varför skulle man göra det???? Så i morgon tar jag Barbro med mej och åker på utställning istället. Och inte löper hon för det heller.!!! Trodde hon skulle börja "protestlöpa".... när hon fick veta att hon ska ställas ut igen efter en lååång vila. Näää det gick inte heller. Och den tilltänkte blivande maken och bebispappan han kanske inte kan vara fästman så länge till, så snälla Baaaaarrrrbbbbroooooooo kom igen nu, när matte letat med ljus och lykta för att finna "den rätte" till dej. Herrarna vill inte vänta i EVIGHETER även om du är världens sötaste och goaste tjej.
Nu är klockan 16.00 så nu ska här packas inför morgondagen. Väldans tidig inchekning är det också, så klockan kommer att ringa 5.15. Det blir att hoppa över fredagsölen och hoppa i säng vid 21.30 om man ska hinna få lite kom-ihåg-sömn. Kanske bra för "kom-ihåget" att sova så jag inte glömmer bort att jag ska på utställning också!!! Herre-jösses, så upp och ner allt blir när hjärnan har tagit semester. Man till och med missar att man ansökt om semester!!!!

Loppis, kistätare och Barbarossa

2007-08-12T19:43:00.000+01:00

I helgen har stora loppishelgen varit. Varje år ordnas det "Hållnäs på tur" här i bygden. I samband med detta så körde dottern Joanna och hennes sambo Maria för andra året sin Loppis i sommarhuset i Kvarnbo. Syrran Sandra och jag hakade på och rensade lite i skåpen. Sandra och jag delade på ett bord och lyckades sälja åtminstone hälften av vad vi släpat med oss. Jag sålde en barncykel för 50 kr, ett Coronnespel för 40 kr, en apelsinpress för 1 kr, fyra äggkoppar för 5 kr styck och lite annat ditt och datt. Fick faktiskt ihop ca 500 kr. Joanna har under vintern varit en flitig besökare på auktioner, där hon samlat på sig en hel del rariteter, och så lite "skräp", som i helgen fick nya ägare. Och alla som gjort nåt fynd gick därifrån och var nöjda. Jag kunde inte heller låta bli att shoppa lite. Köpte en skitsnygg svart axelväska, som "väskfreaket" Sandra tröttnat på, för 10 spänn. En jättesöt blå glassockerskål på fot, för en tia och en liten termometer för 5 kronor. Snart har jag termometrar i varje rum i huset, inkl. i katthuset ute i kattgården. Har liksom fått mani på att behöva veta hur många grader det är överallt, sommar som vinter. (För katternas skull.....)
I år hade Joanna och Maria slagit på stort och hade ett litet trädgårdscafe också, med hembakat mumsbröd av alla de sorter...........Jisses, jag undrar om de gick nåt plus på caféet? Det fanns vissa både små och stora "råttor " som sprang där och nallade hembakat stup i kvarten. Men gott var det!!! Här är det några cafégäster som smörjer kråset. Bröder, kusiner och barn till familjen... Hm.Idag fick Joanna sköta affärerna åt mej under eftermiddagen, medan jag åkte hem och badade Barbro och Banditen. Nästa helg är det utställning i Heby. Så om inte Barbro nu plötsligt får för sig att börja löpa, så åker vi dit och hoppas på ett CACE för Barbro och ett... vad det nu kan bli för Banditen. Mest nervös är jag för Banditen. Britt-Maria Johansson som domare... hård men rättvis är hon. Och så skall han upp i juniorklass, 6 månader och 4 dagar gammal!!!! Hjälp, slåss mot stora, kanske nästan 10 månaders kolosser. Snygg svans har han ju i alla fall Banditen..... men den lär väl inte räcka så långt.........Men nu är ialla fall båda badade och sååå fina. Och Barbro har fått en supermycketbättre päls nu än när jag badade henne förra gången, i oktober förra året!!!! Tror jag det var ialla fall. Sist jag badade henne missade hon sitt cert på World Winner pga att hon var nybadad och för mjuk i pälsen. Den här gången blev hon riktigt bra pälsen. Skitbra, känns att hon har en helt annan kvalitet på pälsen nu.
Häromdan skickade Klara några bilder på Blues Barbarossa, Banditens brorsa. En sån liten goding det blivit av honom. Imorgon skall jag hälsa på hemma hos honom efter jobbet. Han kallas numera för Edgar och trots att vi bor så nära varandra har jag inte hälsat på sen han flyttade, så nu ska det bli superkul att se honom live igen.

Nån liten gynnare har flyttat in i vår gamla kista, som jag förvarar mössor och vantar i. Denne lille gynnare försöker att sätta i sig hela kistan!!!!!! Och han skulle säkert ha lyckats också, om jag inte kommit på hur man grymt tar livet av dom små rackarna. Jag fyllde en enmilliliters spruta med YES diskmedel. Sen sprutade jag in diskmedlet i hålen som "den lille" har gjort i sidan på kistan. Inget mer spån har synts till sen han fick smaka på YES!!!! Men slaget kanske inte är vunnet ännu. Han kan ju ha hunnit tugga sig inåt snabbt som tåget när Tsunamin av YES kom farande. Nu ä det bara att hålla span runt kistan och se om några nya små högar av kistan dyker upp. Skall nog kolla inuti också, ifall han är smart och gömmer spånet på insidan av kistan.

Och nu är det god natt och sov så gott, för i morgon är det jobb igen.

På besök hos "Tiger"

2007-08-08T16:42:00.000+01:00

Så har man nu börjat jobba igen efter semester och penicillinkur. Första två dagarna utan penicillinet trodde jag aldrig det skulle gå vägen med bihålorna, men se det gjorde det. Nu har jag jobbat tre dagar och känner mej riktigt pigg!!!! "Ta i trä" för säkerhets skull.

Var till Stockholm i Söndags på genetikkurs och nu äntligen förstår jag den genetiska koden. Fantastiskt roligt och en fantastisk föreläsare, Ulrica Olsson, som åkt hela vägen från Dalarna. Ja, jag var nog den som åkt längst av deltagarna, men det var det värt. Det är såååå förbaskat roligt när saker och ting faller på plats och man börjar förstå vad man tidigare försökt att läsa sig till själv. Föreläsningarna fortsätter två gånger till under hösten och jag har anmält mej till alla. Nästa gång ger jag mej iväg till Södertälje.

Jag trodde däremot att det skulle vara MÅNGA deltagare... men vi var nog < 20 st som ville veta mera. Lite förvånande eftersom det efterlyses kurser och utbildningar.

Gubbarna som skall hjälpa till med markplaneringen inför kattpensionatsbygget dök upp i lördags och slet ner det sista av vedboden som stod och lutade. Så nu lutar det inte längre..... nu ligger eländet platt på backen och nån riktigt regnig dag skall bråten eldas upp. Maken har nu börja forsla bort resterna av en mer än hundraårig historia till en bättre plats för en fin höstbrasa.Första "byggmötet" har också klarats av. Min snickare har inte så mycket tid med projektet under hösten, men grunden skall ialla färdigställas och kanske skulle byggmästaren också hinna sätta dit några reglar före vintern.

Ritningarna har åter gjorts om............två gånger till

När han sen till våren kör igång på allvar, så trodde han att det skulle ta ca 4 veckor att färdigställa byggnaden. Jippie!! Så till sommaren 2008 räknar jag med att kattpensionat "..........." skall vara igång. Funderar lite på namn, men inte kunnat bestämma mej ännu. Förslag mottages med glädje. Vår gård heter Karlsberg... något kanske. Mitt stamnamn Miss Mikkus... passar kanske inte på ett pensionat....

Börjat småhandla lite till bygget. I söndags när jag var till Stockholm åkte jag förbi Grillby och shoppade 15 kvadratmeter Isover. Det är en frigolitisolering som skall gjutas in i grunden. Nu fattas det bara 62 kvadratmeter till......... Många timmar ägnas för tillfället åt att studera "Blocket", sen är det bara att ringa och pruta tills man skäms. Och ett och annat blir det, helt nya grejor till under halva priset. Jag har ju hela vintern på mej att lagra på mej dörrar, fönster, toalett, diskbänk, isolering........ ja allt som jag kan komma över som blir lönsamt kommer att införskaffas på detta sätt. Bara det är helt och ok. Mycket som säljs där ligger faktiskt i orginalförpackningar. Såååå...varför betala dubbelt egentligen............pengar går nog åt ändå i detta projekt.

Gårdagen tillbringades utanför Uppsala hos min dotter Sandra och hennes man Per. Atlas, alias "Tiger" från Aalbins och Tessies kull, bor hos dom och för att få fotografera honom så var det bara att följa med honom tills han tyckte attt det var läge att posera. Så det blev på grannens tomt.En helt underbar spinnmaskin har det blivit av denne nu tvåårige kille

Vi började hemma hos Sandra och Per med att fika.........mmmm........jordgubbar i lime och mynta med glass. Senare var det dags för att grilla oxfile..........och som vanligt var det

"grabbarna" som stod för grillningen. Det rykte lite i mesta laget och Sandra var inte såååå imponerad av kockarnas grillteknik.

Själv låg jag i hängmattan och låtsades att jag fortfarande hade semester. Mmmmmmmm så skönt att slappa.Maten blev till slut supergod och kockarna kunde pusta ut och vi blev mer än mätta. Tack Sandra och Per för en fantastisk middag på en fantastisk sommardag.

2 x Ex 2 och kattpensionatsplanering

2007-07-30T19:17:00.000+01:00

Så var vi hemma igen och har smält lördagens Ex 2:or. Både Svea och Banditen blev slagna på utställningen i lördags, men sånt är livet i utställningsvärlden. Det var i alla fall kul att komma ut igen efter en"evighetslång" utställningstorka (6 veckor). Träffade massor av vänner och en del har smalnat av runt midjan......, kan det vara kärleken tro. Tycker mej känna igen syndromet...

Fick se en hel del snygga katter och upptäckte också en och annan hankatt som jag var tvungen att kolla lite närmare på när jag kom hem. Ifall det nu skulle skita sig igen med planerade parningar och så...

Svea tog jag med på en rundtur bland hanarna, så hon fick se vad som fanns där innanför burdörrarna och igår kväll trodde jag att det gjort sitt till, för då började hon fåna sig. Men se det gick över till idag. Skitkatter som inte kan löpa som folk!!! Maken ville idag ha lite hämthjälp från Tierp, så då passade jag på att besöka hälsokostbutiken för att inhandla katternas "Viagra", Vetegroddsolja. "Undermedlet för honor som inte kommer i löp". Det enda de hade av denna vara...., var för att smörja in ansiktet. Näää... det var nog fel sort. Drog då vidare till Apoteket och frågade där. Nääää... det har utgått ur sortimentet. Tjohooo vad glad jag blev...Så gick det med dom planerna. Så antingen väntar man ut de små fröknarna eller också får man göra ett nytt försök i Uppsala vid tillfälle.

Här kommer herr "ligger och dricker, ligger och äter och ligger och leker" Denne unge herre har idag gjort vissa försök att äntra Barbro. Klev på henne bakfram och bet henne i baken/ryggen!!!! Gud vad glad Barbro blev!! Är det nå konstigt att hon inte kommer i löp med en sån fånig uppvaktning. Sen vände han i alla fall på sig och ställde sig rättvänd. Barbro var nu riktigt förbannad på lilleman och han åkte på en rejäl känga. Men va då???? Har jag gjort nåt fel eller????

Lille skit-Bandit, bäst du håller dig till din nyinköpta leksak ett tag till.

Planerna på kattpensionatet går framåt. Maken har nu tömt hela gamla garaget och vedboden. Puh vilket skitgöra. Garaget är jämnat med marken och nu väntar vi på att nån skall komma och hämta containern som är proppfull med gammalt skräp. Sen skall en del "antikt" iväg på auktion och annat smått och gott skall jag försöka sälja på loppis. Få se om vi kan få ihop till kostnaden för containern. Idag har jag gjort om ritningarna, för si så där 20:e gången. Och halleluja, nu tror jag att jag har landat med mitt senaste förslag. Just nu känner jag mej väldigt nöjd över förslag nr 20... 7 kattboxar blir det på ca 6 m2 och uteplatser till alla. Lite olika storlek på uteplatserna kommer det att bli, pga byggnadens utseende. Uteplaterna blir från 7 m2 till lyxvåningen med 10 m2. Sen ska det finnas rengöringsrum, toa och kontor. En av boxarna blir mer avskild, så att den ska kunna fungera som karantän vb. Byggnaden kommer att gå i vinkel, får inte plats på tomten annars, utan att komma för nära tomtgränsen. Jag ska vid tillfälle försöka lägga in en bild på ritningen, när jag snyggat till den. Jag har också lagt upp en egen sida för kattpanget, där man kan följa framstegen. Just nu är det så spännande så.... livet leker eller nåt åt det hållet! Så känns det! Så vad gör det med ett par Ex 2:or egentligen?? Nothing at all.

Doktor Bacillskräck

2007-07-25T19:09:00.000+01:00

Efter 2,5 veckors förkylning med omväxlande symtom såsom halsont, hosta, snuva, nysningar, ont i bihålorna och vad man nu kan ha mer för symtom, så fick jag till slut krypa till korset och inse att jag måste träffa min husläkare. I helgen som var blev jag nämnligen sämre igen med feber och åter ont i halsen. Och som lite extra krydda för att försöka slå en som redan ligger så fick jag buksmärtor också. Pang...... Skitkul!!! Jag som älskar att ringa min vårdcentral eftersom jag vet att det inte går att få tider där. Måndag morgon, väckarklockan på 7.50 för att kunna ringa prick 8.00 när de öppnar. Redan upptaget.... så klart..... efter ca 7 minuters försök svarar en telfonist att Team 1 har neddragen verksamhet under sommaren och hänvisar mig till team 2 och 3. Jaha..... börjar omväxlande ringa dessa två team i ca 20 minuter och kommer fram.... jippiiiiiii....... men så klart det finns nu inga tider kvar. Så du får åka till akuten....... Tack så mycket för den fullträffen. Precis vad jag inte ville. Efter klockan 12 kan du åka dit. Tvi, tvi tvi...sist jag var till akuten fick jag vänta i 5 timmar. Men jag måste, för jag har redan varit sjukskriven i en vecka och måste alltså ha läkarintyg. Klockan 12.05 kliver jag in på Tierpsakuten, väntrummet är proppfullt. Träffar snälla syster Katarina som talar om att det är lång kö. Jo... jag har uppmärksammat det... Betalar för mej och åker hem igen för att vänta hemma istället. 6 mil tur och retur. Tillbaka efter 2,5 timmar igen och halleluja!!!! Jag får komma in efter 20 minuter. Sen blir det lite prover och en temp i väntan på Dr Bacillskräck. Jag hade redan sett att det var han som jobbade. Dr Bacillskräck och jag hade redan när jag jobbade på ambulansen vissa..... ja, vi kan ju säga att vi inte alla gånger var riktigt överrens....

Efter 50 minuters väntan på dr Bacill så kommer denne galante herre inklivandes, Tar i hand......(hjälp! är han sjuk?) och presenterar sig. Denne dr B.... brukar nämnligen inte ens gå in på rummet, om det är någon som har en smittsam sjukdom, utan då tittar han i halsen från dörröppningen. Dr B... är nog den ende i världen som kan utföra detta mästerliga konststycke. På mej utför Dr Bacillskräck världshistoriens snabbaste undersökning. På 17 sekunder har han lyssnat på lungorna, tittat i halsen och öronen och knackat mej på ena kinden. Japp!! du har bihåleinflammation. Snabbsänkan är hög också. Det blir Penicillin. Tål du det? Jaa. Magen den skiter jag i att berätta om, bara jag kommer därifrån med ett intyg så är jag nöjd. Så kommer Dr B.... in en gång till och frågar om jag tål Penicillin. Ja det gör jag. Bra!

Så nu äter jag Penicillin och visst känner jag mej lite bättre sen i måndags. Men magen är inte bättre än, men det blir den säkert med tiden den också.Idag har Sessan åkt hem igen. Bröllopsreseresenärerna har kommit hem igen och har haft en helt underbar resa, med en temperatur på 40 grader i skuggan. Jösses, nu är jag inte ett dugg avis längre, för sån värme fixar inte jag. Huh! Näää...tacka vet jag en äkta Svensk sommar med omväxlande regn och regn... och så en gnutta sol emellanåt.

Aalbin säger adjöss till Sessan, tjejen som lurat svansen av honom i 10 dagar. Först har hon kelet och strykit sig mot honom, sen tjong... så kommmer den raka högern och några vänsterlabbar också. Kanske ger hon igen nu för midsommaraftonen, när Aalbin var pilsk och försökte få sig ett skjut. Hej med dig ialla fall. Du är ju söt, men det är svårt är det att förstå sig på er tjejer!!!!!!! Kom på att jag inte visat hur snygg och bra vår nya kattunnel blev. Så här kommer ett par bilder. Och i tunneln placeras nu diverse näbbmöss som inte duger att äta upp. Liiite svårt att ta bort dom bara. Som vanligt måste jag ju visa lite av min supergoe Bandit. Världens lataste katt!!!! Katten som ligger när han äter och ligger när han dricker och när vi går på promead i sele, då skall matte bära honom! Men när Sessan var här så blev det lite fart på killen. Då var det tvärbus och stora kattjakten högt som lågt.

På lördag är det tänkt att Svea och Bandit skall få följa med på utställning. (Om matte har återfått lite mer krafter och slutat hosta så förbaskat och kan gå upprätt pga magen) Svea verkar ialla fall ha bestämt sig för att inte löpa mer det här året, så då kan hon väl lika gärna åka på lite utställningar och kolla om hon håller för ett Cacib. Och har vi tur, så kanske hon kommer på andra tankar också vad det gäller löp, om hon får se nån snygg hankatt.

Just nu är det inte mycket päls på denna dam, som ju inte annars heller brukar ha så värst mycket till päls att skryta med. Men vi får se vad Anne Köhn tycker om henne. Matte tycker ialla fall om henne!!!!Och så över till dagen höjdare. Rengöring av kattlådor och hål i sandsäcken. Grattis du har just vunnit första pris i klantighet. Hade givetvis städat innan detta hände

Storm och slappardag

2007-07-18T18:36:00.000+01:00

Idag har det blåst, blåst och blåst. Riktigt stormat. Strömmen har kommit och gått.... ett otal gånger. Jag hade tänkt bada smutsAalbin idag. Inte för att han ska på nån utställning, utan bara göra honom ren och fin. Hans päls är inte så görsnygg när den är skitig. Näää... flockar sig och ser lite gul ut. Men det blev inget med det idag. Vem törs ställa sig i duschen och schamponera in en katt, med risken att behöva åka ner till havet för att skölja. Nix, det hade inte Aalbin gillat. Så Aalbin får vara smutsAalbin en dag till. Så får vi se vad vädret säger i morgon.

Idag blev det att sitta på altanen och läsa klar "Änglar och Demoner" En riktigt ruskig historia för den som gillar det. Skriven av Dan Brown som också skrev Da Vinci-koden. När boken var utläst och jag sovit lite middag i däckstolen, tänkte jag fota lite katter. Missarna ville inte vara ute idag, det var nog lite läskigt. Så dom höll mej sällskap ute på altanen och så här såg det sällskapet ut idag.

Barbro som slappar.

SmutsAalbin som slappar.

Svea som slappar.

Tessie som också slappar. Fast hon har ialla fall ögonen öppna när matte kommer med kameran.

Banditen slappar inte. Han har just sett en fläck på fönstret som måste undersökas.

Funderar lite och sen lägger han sig hos mamsen och slappar han med.

När boken var utläst så sydde jag ett stolsskydd till matsalsstolarna. Fick tag på ett linneliknande tyg på Ikea för 19 kronor metern för ett tag sen. Tänkte det skulle vara lite snyggare än de handdukar och diverse stolsskydd som ligger där idag. 10 stolar är det som skall få nya överdrag. Stolarna är auktionsfynd i rokokotyp och katterna älskar förstås att vässa klorna på stolarna, speciellt de tre med broderade dynor. Så det blir nog bra med riktiga stolsskydd, som lätt kan tas av när det kommer gäster. Å så slipper ju gästerna gå härifrån med baken full med katthår. För stolarna är ju sååå sköna för små katter att sova på också. Så var den dan gjord också. Nu blir det Tv-soffan en stund innan det är dags för sängen. Tack och godnatt.

Syrrans bröllop och lite Baretta

2007-07-17T20:42:00.000+01:00

Ja, då var det lördag och det var dags för bröllop. Hur jag skulle fixa detta var nog mer än jag trodde jag skulle klara. Kallsvettades bara jag rörde mej. Efter dusch och hårtvätt hade jag hjärtklappning. La mej ner en stund och lät hjärtrusningen lägga sig. Preparerade mej med Panodil, Rinexin och Nässprej. Packade lilla handväskan full med detta också, samt Vicks blå ifall jag skulle få en hostattack i kyrkan. Å så en packe hushållspapper, rivet i lagom stora bitar

Så är då äntligen den sista av oss tre syrror i hamn. Efter att tänkt över saken i 17 år, så har Lollo äntligen bestämt sig för att Lennart är den rätte. Annat var det för Per-Åke och mej. Bestämde att vi skulle flytta ihop redan efter 6 veckor och gifte oss gjorde vi efter....... Jag är alltså urusel på att komma ihåg när vi träffades, därför kan jag inte riktigt säga hur länge det dröjde, men det var nog ett par år ialla fall innan vi slog till och bokade hem vår präst.

Så det var ingen barnrumpa som gick till prästen den här gången inte. Nej tre barn har hon, varav ett tvillingpar, Sara och Linda, som är 20 år och så minstingen Rickard som är 16 årBåda sa ja på rätt ställe, jag grät och snorade om vart annat och den enda som klantade till det var förstås prästen som kallade Ann-Louice (Lollo) för Marie-Louice. Det var dock snabbt tillrättalagt, då det här är en familj som snabbt och högtljutt rättar till misstag som håller på att ske. Det var ett vackert bröllop med mycket kärlek från början till slut. Sången i kyrkan var helt gastkramande vacker och intet öga var torrt. Inte ens herrarna kunde hålla tillbaka tårarna. Här har vi samlat in några herrar ur släkten på samma bild. Och det var en prestation ska jag säga. Från vänster: Mitt barnbarn Robin, maken Per-Åke, Sandras make Per, Syrran Tillys son Micke (singel) Syrran Tillys makes son Magnus (singel) Brudgummen Lennart, Tillys son Jonathan och make Jonny och så längst ut till höger brudparets son Rickard.

Mat åt vi precis som man ska när det är bröllop. Stort buffebord med mycket god mat och snart började många klänningar strama i linningen. Själv hade jag en hyfsad kjol som det fanns plats för en del i. Nio talare hade anmält sig och alla hade de lite olika saker att berätta om brudparet. Små hemligheter som avslöjades här och där. Här är det maken Per-Åke och och tillika bestman som håller tal. Ja allt som skall finnas på ett bröllop fanns med. Vimmel.... min dotter Sandra i 50-tals-stass, med make och brudens tärna Marianne

Mera vimmel, syrran Tilly i mitten med sonen Micke till höger.

Ännu mera vimmel, min dotter Joanna med sambo Maria till höger i bild.

Bröllopsvals, winervals... åååh så vackert... Nu är brudparet i Florens på bröllopsresa. Är man nå avudsjuk eller????Själv är jag hemma och är kattvakt åt brudparets katt Sessan, eller Zelia som hon en gång hette, när hon bodde hos oss. Sessan har blivit en stor dam. Kunde inte låta bli att väga henne, 5,4 kg!!!! Men liiite överviktig är hon allt. Liiiite för mycket god mat har det blivit hos syrran genom åren, så nu bantas hon. Tre skopor max, av Hills light, får hon äta dagligen. Hittills har hon ätit en skopa Hills Light om dagen sen hon kom hit. Inte har hon tid att äta!!! Springer in och ut till kattgården hela dagarna och kattluckan klarade hon direkt. Men nån skogis det blev det inte av Zelia. Hon har faktiskt tofsar på öronen, men det är nog det enda det.

Och Baretta han har det så bra hos Claudia och hennes dotter. Här kommer ett par bilder som visar hur han har det. Bra "mamma" den där nya matten, tycker Baretta, och hon pussar precis så mycket på mej som jag vill!!!! Och jag vill ju pussas jämt jag....så jag tror jag ska gifta mej med min nya mamma

På väg tillbaka ur dimman

2007-07-13T18:35:00.000+01:00

Äntligen börjar jag känna att jag finns här på jorden fortfarande. Haft ett par dagar när jag gått som i ett vacum. Kliat i ansiktet, kliat inne i huvudet, runnit ur näsan, så man tror inte det är sant och nyst...... herre gud vad jag har nyst... visste inte att det gick att nysa så mycket. När jag hade som värst ont i halsen, råkade jag säga till maken, att jag är hellre förkyld än att jag har ont i halsen... och vips så var det nån som hörde det och kastade direkt på mej jordens värsta förkylning. Tack för den!!!! Skit i att jag skulle leverera Baretta till Stockholm, skit i att Bandit blev huggormsbiten och jag akut var tvungen att åka med älsklingsopjken till vetrinären, skit i att jag i morgon skall på min systers bröllop. Tack, tack, tack sååååå mycket för att duuuuu hjälper mej en sån här gång. Näe... straffa mej bara allt vad du kan. Jag skall aldrig mer yppa att jag tycker det är lättare med en förkylning än ont i halsen. Men nu kan jag ju matcha in min illröda näsa mot mina nyinköpta vinröda fuskkrokodilskinnskor som jag skall ha på bröllopet i morgon. Det blir skitsnyggt. Och den rutiga toppen i taisiden, kan ju nu verkligen förstärka intrycket av att jag försökt klä ut mej till clown, på min kära systers bröllop!!

Ja, de senaste dagarna har varit tuffa. Banditen var i förrgår ute i kattgården i ca 45 minuter utan tillsyn och kommer in med en jättevänstertass. Kortison och övervakning hos vetrinären. Så där satt jag med min rinnade näsa och försökte låsas att jag inte var snuvig...dripp, dropp... det var i alla fall innan det värsta började. Sen har det varit isolering på sovrummet i två dygn för Banditen, för att han skulle ta det lugnt. Han har haft mamma Tess och Barbro omväxlande hos sig som sjuksköterskor. Och de har varit så omvårdande, tvättat och tröstat och bjudit på tutte. Nu har han släppts ner från sjukrummet och är så lycklig. Äntligen kan han ligga vid fontänen och lapa vatten igen. När jag kom hem från vetrinären ringde jag upp en "ormexpert", Hans Wahlström. Han ska nu inom de närmaste dagarna komma hit och "flytta våra ormar". Jag tror han sa 10 mil bort. Och jag kommer inte att spilla några tårar när han far iväg med dom... det kan jag lova!!!! Skall bli spännade när han kommer hit... och äckligt!!!! Jag är ju inte särskilt förtjust i dessa kryp precis. Det finns mycket annat i livet som står högre i min värld så att säga...Baretta är nu i Schweiz. Resan gick bra och Claudia är så glad att hon fick köpa den lilla lurifaxen. Jag känner mej också väldigt nöjd med henne som köpare. Hon var en mjuk och go människa, som direkt älskade Baretta och Baretta spann och älskade henne tillbaka. Vi hade ca en timme på oss, på hennes hotellrum, att bekanta oss med varandra. Claudia kunde bara lite engelska och jag fick ta fram det lilla jag mindes från skoltyskan, så där satt vi och blandade tyska och engelska och lite svenska, men ta mej sjutton så förstod vi varann ialla fall (tror jag) och det kändes helt ok att lämna över dampisen. Fast visst grät jag när jag lämnade Arlanda, och visst funderade jag mycket på vägen hem. Hallunicerade lite också och tyckte att jag hörde honom jama nånstans i bilen under hemresan. Fast det var säkert min igentäppta hjärna som pep.

Blev så glad när jag fick ett mejl på kvällen att de var hemma. Fick några bilder också från resan.Claudia hade gjort en sele av sin sjal till honom så han kunde komma ur transportburen lite under resan.

Om två dagar är "barna" 5 månader och här kommer Banditen på några bilder.

Min älskade Bandit som är bland det goaste som finns. Barbro och han kan verkligen tävla om vem som är goast. Och vem det är, det går inte att avgöra. Förresten så är alla mina katter de goaste som finns.

Bröderna går åt samma håll

2007-07-09T20:32:00.000+01:00

Måste börja med att bjuda på en bild på Snygg-Baretta. 3 kg katt är det på "Spindel-Tarzan" idag. Tung och stor är han, men jösses ett sånt benrangel. Låååång och högbent så det står härliga till, men nog skulle jag ha önskat att han hade liiiite hull också. Men hur ska det kunna fastna nåt hull på en damp-katt?? Han är inte still en sekund, förutom när han sover, och det är inte långa stunder han ägnar sig åt denna Guds gåva, som kallas sömn inte. Nix, pix... Man får gratulera Schweitzarna som skall få uppleva något helt nytt i kattvärlden... Men som tur är så är han ju världens gosigaste kisse också. Fortsatt ont i halsen i dag med. Det börjar kännas som i höstas när jag hade trakeit. Ont rakt in och retar till hosta.... och hosta gör oooont!!! Trött och allmänt eländig. Nu är det inte kul. Mitt i semestern och med stundande bröllop till helgen. Och på torsdag skall jag till Stockholm och lämna mitt damp-Barn Baretta. Och kanske, kanske skall Barbro iväg till Smedjebacken på dejt. Det är nog inte långt bort nu, löpet. Hon står i alla fall i någe förfärligt med småbröderna som skall tvättas mycket noggrant och så försöker hon locka dom till att dia. Baretta han gick på det och snuttade ett tag. Sen upptäckte han nog att där var dåligt med tuttar, för jag upptäckte att Barbro var snuttad i pälsen och inte på tuttarna. Till och med Tessie får stå ut med Barbros omtanke just nu och blir tvättad hon med av denna envisa baderska.
Nu har Baretta kommit på andra tankar om vad Barbro går att använda till. Försöka kan man ju alltid göra, passa på när damerna härhemma inte fräser så fort dom ser en. Men hallå Baretta.... javisst ja...., var det inte farfar Krabat eller var det farfars morfar Buster som hade lyckats i den här ställning. Så träna på du, alla sätt är bra!!!! Det sitter i generna...
Ser ni Bamditen till höger i bild. Längst ner i högra hörnet. Den killen han lever och lär han, låter de andra göra jobbet. Sen kan man ju alltid försöka, när man vet hur det skall gå till.Fick ett meil från Klara också och vad får man för bild på Barbarossa då??? Jo... han sysslar med samma sak han.. Använder söta Tindra, sin bästa vän, och övar på... Aj, aj dessa pojkar....
Nu är det godnatt för mej. Sängen lockar.